Program & abstracts

Breddat deltagande - vad är det och hur görs det?

Lisa Engström, Biblioteks- och informationsvetenskap
Emma Severinsson, Modevetenskap
Karin Lundin, Biblioteks- och informationsvetenskap
Paul Agnidakis, Etnologi

I denna konferenspresentation redogör vi för: 1) Resultaten av vår undersökning, inom projektet ”Inkluderande undervisning i praktik och forskning” finansierat av HT-fakulteterna, om hur lärare vid LU förstår begreppet breddat deltagande, hur de reflekterar över sin implementering av det, samt hur begreppet definieras av LU:s policydokument; 2). Ett pedagogiskt projekt som delvis bygger vidare på nämnda undersökning som syftar till att hitta arbetssätt som kan implementeras i arbetet för att skapa en mer inkluderande lärmiljö. Nedan beskrivs detta närmre.

Sedan 2002 har svenska lärosäten enligt högskolelagen varit skyldiga att aktivt främja breddad rekrytering, vilket ställer krav på breddat deltagande. Det finns dock ingen nationell definition av breddad rekrytering eller breddat deltagande. Vi har undersökt hur lärare på HT-fakulteten förstår begreppet breddat deltagande och hur de implementerar detta i sin undervisning. Vi har också analyserat centrala policydokument på Lunds universitet om breddad rekrytering och breddat deltagande. Analysen visar en spänning mellan Lunds universitets policyer och lärarnas möjligheter att arbeta med inkluderande undervisning. Enskilda lärare ges nyckelroller, men de saknar resurser för att hantera detta ansvar. Samtidigt innehåller både policyer och lärarnas utsagor olika, delvis motsägelsefulla, föreställningar om breddat deltagande, inklusive meritokratiska perspektiv, som fokuserar på rättvis tillgång, och transformativa perspektiv som betonar social rättvisa och utmanar maktstrukturer.

Vi ämnar presentera ovan beskrivna undersökning, men vi kommer också berätta om hur vi arbetar vidare med frågor om breddat deltagande och inkluderande undervisning. Efter att vi undersökte lärares förståelse av breddat deltagande har vi i ett pedagogiskt projekt arbetat för att hitta arbetssätt för inkluderande undervisning. Med fokus på kunskapsdelning mellan lärare samt mellan lärare, studievägledare och bibliotekarier har vi genom bland annat workshoppar strävat efter att både identifiera hinder och hitta nya arbetssätt.
 

Konstruktiva relationer och länkade aktiviteter. Att utforma föreläsningar med mer studentaktivitet och tydligare konstruktiv länkning 

Ann-Sofie Klareld, Institutionen för kulturvetenskaper

Konstruktiv länkning, studentaktivitet och föreläsningar är tre grundstenar i högre utbildning. Men föreläsningen som undervisningsform har kritiserats: ”Det finns gott om högskolepedagogisk litteratur som förklarar varför föreläsningen är olämplig för att stimulera lärande. Ändå fortsätter vi föreläsa”, skriver Andreas Håkansson (2017, s. 40) i en artikel som trots allt landar i att denna undervisningsform är värdefull, men att vi universitetslärare bör ”hjälpas åt att hitta vägar mot bättre föreläsningar” (ibid, s. 49), vilket är vad denna presentation vill bidra till. Jag menar att föreläsningen har en given plats, inte bara som enskilt lärandemoment utan även som ett sätt att väcka inspiration och nyfikenhet samt bygga relationer av vikt för lärandet.

Kritiken mot föreläsningar handlar bland annat om att de har låg grad av studentaktivitet och inte bidrar till konstruktiv länkning (Biggs, Tang, & Kennedy, 2022). I denna presentation vill jag därför diskutera hur föreläsningar kan utformas för att skapa högre grad av studentaktivitet och tydligare konstruktiv länkning. Mitt resonemang är uppbyggt kring fem steg som jag har valt att benämna översikt, planering, kursintroduktion, föreläsning och feedback.

Min pedagogiska grundsyn är influerad av relationell pedagogik (Aspelin, 2020; Aspelin & Johansson, 2017), en inriktning som framhåller det mellanmänskliga mötet som grund för lärande: ”education is primarily about human beings who need to meet together, as a group of people, if learning is to take place” (Bingham & Sidorkin et al., 2004, s. 5). Mitt mål är därför att utforma föreläsningar som innebär dialog snarare än monolog, och som främjar att studenterna blir medskapare, snarare än konsumenter, av sin utbildning. Hur detta kan göras är något jag kommer att resonera vidare kring i min presentation med konkreta exempel från min egen undervisning.

Referenser

Aspelin, J. (2020). Teaching as a way of bonding: a contribution to the relational theory of teaching. Educational Philosophy and Theory, Taylor & Francis.

Aspelin, J. & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Pedagogisk forskning i Sverige vol. 22 nr. 3–4.

Barrineau, S., Engström, A. & Schnaas, U. (2019). An Active Student Participation Companion. Uppsala University.
Biggs, J. B., Tang, C., & Kennedy, G. (2022). Teaching for quality learning at university. McGraw Hill, Open University Press.

Bingham, C. W. & Sidorkin, A. M. (eds.) (2004). No education without relation. New York: P. Lang.

Bovill, C. (2020). Co-Creation in Learning and Teaching: The case for a whole-class approach in higher education. Higher Education: The International Journal of Higher Education Research 79 (6): 1023–37.

Dollinger, M., Lodge, J. & Coates, H. (2018). Co-creation in higher education: Towards a conceptual model. Journal of Marketing for Higher Education 28 (2): 210–31.

Håkansson, A. (2017). Vad ska vi med föreläsningar till? Högre utbildning vol. 7 nr 2.

Zetterqvist, L. (2018). Antalet schemalagda timmar minskar. Hur utnyttjar vi de befintliga på bästa sätt? Om samverkan, mångfald och mellanmänskliga möten. Proceedings från Lunds Universitets Pedagogiska Utvecklingskonferens 2017.

Hur samarbetet mellan HT:s språkpedagog, bibliotekarier och ämnen främjar studenternas generella färdigheter

Claes Lindskog, HT-biblioteken
Anja Hoppe, HT-biblioteken

De generella färdigheterna är humanioras trumfkort i en framtid då AI blir mer och mer integrerad i informationshanteringen. För att hjälpa alla studenter att utveckla dessa så effektivt som möjligt krävs att ämnesexperter och experter på olika färdigheter arbetar tillsammans. I detta syfte har HT-fakulteterna, liksom många andra fakulteter i Lund och globalt, startat ett integrerat samarbete mellan ämnen, språkpedagoger och bibliotek. Denna presentation visar hur detta projekt utvecklats under de första åren, både vad gäller kursintegrerad undervisning och drop-in workshoppen ”Kom med din text”. Förhoppningen är att påbörja en diskussion om hur detta arbete kan utvecklas i framtiden.

Referenser

Ard, Stephanie Evers, and Franklin Ard. 2019. “The Library and the Writing Centre Build a Workshop: Exploring the Impact of an Asynchronous Online Academic Integrity Course.” New Review of Academic Librarianship 25 (2–4): 218–43. doi:10.1080/13614533.2019.1644356.

Ferer, Elise. 2012. “Working Together: Library and Writing Center Collaboration.” Reference Services Review 40 (4): 543–57. doi:10.1108/00907321211277350
Fong, Bonnie L. 2019. “Boot Camps for Graduate Student Success: A Collaborative Initiative.” Journal of Library Administration 59 (4): 373–94. doi:10.1080/01930826.2019.1593710.

Implementing multiple options for assessment: meeting student motivations and managing alignment

Jorunn Joiner, English Studies

With help from pedagogical teaching in course design at Lund University, I developed the course 'The Medieval and Medievalism' in 2023. This course introduced students to British medieval literature and explored how medieval literature has influenced culture today. Part of the inspiration for the course came from the strong presence of medievalism in contemporary video games, connecting the course with a growing industry in Sweden (Dataspelsbranschen, 2024). To align with varying student motivations for choosing the course, including those wishing to go into the video game industry, I developed different options for assessment (Elmgren & Henriksson, 2015, pp. 168–73). The students could choose between writing an essay, recording a video essay, or writing a ‘pastiche’—a creative exercise mimicking the style of two course texts—with a critical commentary. While the written essay provided another opportunity to practice academic writing and argumentation, the video essay allowed more easily for discussions of visual media, films, and games (Lavik 2012). For students wishing to work creatively, the pastiche allowed an opportunity for them to be medievalists themselves. In this presentation, I discuss the development and implementation of these assessment options, including how I aligned each option with the same grading criteria, how each option was graded, and what challenges and benefits there are with assessments like video essays and pastiches. I argue that while allowing multiple options of assessment can be challenging, giving students a choice in their assessment form can help align course content with both student motivation and transferrable skills.

References

Dataspelsbranchen. (2024, November 13). Spelexporten större än bade kläder och järnmalm – mot strömmen i den ekonomiska krisen. https://dataspelsbranschen.se/nyheter/2024/11/12/i-ett-svrt-ekonomiskt-lge-str-den-svenska-spelbranschen-stark

Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2015). Academic Teaching. (2nd ed.). Studentlitteratur
AB.

Lavik, Erlend. (2012, July 2). The Video Essay: The Future of Academic Film and Television
Criticism? Frames Cinema Journal, 1 (July), n.pag.
framescinemajournal.com/article/the-video-essay-the-future/
 

Expanding the scope – Some Experiments with Educational Formats, Making and Artistic Approaches

Robert Willim, Kulturvetenskaper
Magdalena Petersson McIntyre, Kulturvetenskaper

In an ongoing project to understand the role of new technologies within the university world, we use our background in ethnology and cultural analysis together with a method called probing, as developed by Willim. Here, we use probing to further understand AI and emerging technologies, and how these are made ordinary.

Probing is an open-ended method, based on creative (artistic) practice mixed with research, involving different kinds of collaborations and processes of making. It is a good way to investigate how new technologies are incessantly made ordinary. Probing is a way to also experiment with new formats and to advocate processes that bridge the different strands within the university, such as research, education and collaboration with external stakeholders.

Apart from research about these matters, we have also explored how probing can be utilized within higher education. Foremost through the two educations we are primarily involved in, namely digital cultures and fashion studies. Within the humanities, theory and practice are often taught separately. Our project explores how learning can integrate critical and creative approaches to the application and development of digital tools and AI. It also deals with how technologies and systems relate to different conditions for creativity as well as abilities to critically and independently identify, analyse and assess as part of higher education.

With a shared focus on culture, technologies, and creativity, we address the pedagogical challenge of preparing students for a digital future through practice-based, creative learning. One example from Digital Cultures is a course during the first semester of the candidate programme. The course is about idea development and presentation techniques. But within the course, we have broadened the scope to discuss the role of AI and other technological tools and to use the course as an open-ended exploration of the ways in which technologies are made ordinary. We collaborate with AI Lund, and we use artworks as probes. This is one example of experimentation within education, and also how different stakeholders can meet through an open-ended and process-oriented probing approach.

Another example is from fashion studies, where we organized a workshop and invited students to experiment with AI-driven fashion design platforms that automatically generate models and outfits. As they worked, glitches appeared in the system’s rendering of bodies, such as distorted figures with extra limbs or absent features. These malfunctions became probes that opened discussion about how technologies encode and reproduce cultural norms of beauty, gender, and ability.
These are some ways in which we try to expand the scope when it comes to the role of emerging technologies in research and higher education.

References

Ingold, Tim (Ed.). 2022. Knowing From The Inside. Cross-Disciplinary Experiments with Matters of Pedagogy. London: Bloomsbury Academic.

Petersson McIntyre, Magdalena & Mellander, Elias (2024). Hållbara garderober? Fenomenologiska analyser av kläder, konsumtion och känslor. I: B. Nilsson, & A. S. Lundgren (Red.), Att analysera etnografiska material (s. 120-143). (Serie Lumen ), (Etnologiska skrifter / Umeå universitet; Vol. 81). Bokförlaget h:ström text och kultur.

Willim, Robert. 2024. Mundania - How and Where Technologies are Made Ordinary. Bristol: Bristol University Press.

Place-based learning in the English as a foreign language (EFL) teacher education classroom

Barbara Barrow, English
Ellen Turner, English

In this presentation we explore how taking discussions of literature out of the classroom can serve to deepen student understanding of literary texts. Here we present two place-based activities from a literature module on our teacher education course in the subject of English.   

The first activity, inspired by Eggersen (2024), focused on Nick Hornby’s short story “Nipplejesus” (2000), about a museum security guard who becomes deeply attached to a controversial picture that he guards. We began with a more desk-based approach,  exploring the story’s portrayal of social class in museum spaces and its contrast between specialist analytical vocabulary and a more immediate affective response to art. We then went to the Skissernas Museum where students completed a short reflective activity after spending some time contemplating an art object of their choice, followed by a short reflection on how this experience shaped how they thought about Hornby’s story.

 
The second activity, inspired by Kleppe (2022), focused on two of Sylvia Plath’s “bee poems.” Students began by engaging creatively with the world of pollinators - through poetry, drawing, photography, or another medium of their choice - to build a personal and imaginative connection to the theme. Following this, they explored Lund’s Botanical Garden in small groups, using the natural setting as a springboard for discussing the poems and deepening their engagement with the texts. 

Our reflections, supported by students’ written responses, suggest that place-based learning fosters deeper emotional and intellectual engagement, even among students who were sceptical of the activity. These findings align with research showing that environments such as parks, museums, and historical sites can enhance learning outcomes across disciplines (Domenici 2022; Eggersen & Barfod 2020). Place-based education emphasizes the interaction between learners and their surroundings, leading to more personal, embodied connections with material (Deringer 2017; Gruenewald 2003, 2004). While place-based learning has been explored in science and social studies, fewer studies have examined its impact on literary interpretation (Bishop 2004; Eggerson 2024). Our pilot suggests that such approaches not only enrich literary understanding but also model innovative, transferable strategies for future educators. 

References 

Bishop, S. (2004). The Power of Place. The English Journal, 93(6), 65–69. doi.org/10.2307/4128896 
Deringer, S. A. (2017). Mindful place-based education: Mapping the literature. Journal of Experiential Education, 40(4), 333-348. 

Domenici, V. (2022). STEAM project-based learning activities at the science museum as an effective training for future chemistry teachers. Education Sciences, 12(1), 30. 

Eggersen, D. V., & Barfod, K. (2020). På det store hav. Stedbaseret litteraturlæsning på Strandingsmuseum St. George. Nordic Journal of Literacy Research, 6(2). doi.org/10.23865/njlr.v6.2277 

Eggersen, D. (2024). Place-based reading: Literature Didactics outside the classroom. L1-Educational Studies in Language and Literature, 24(1), 1–19. doi.org/10.21248/l1esll.2024.24.1.384 

Gruenewald, D.A. (2003). The best of both worlds: a critical pedagogy of place. Educational Researcher, 32(4), 3–12. doi.org/10.3102/0013189X032004003 

Gruenewald, D.A. (2004). A foucauldian analysis of environmental education: toward the socioecological challenge of the earth charter. Curriculum Inquiry, 34(1), 71-107. doi.org/10.1111/j.1467-873X.2004.002 

Kleppe, S. L. (2022). Hanging on for the Bees: Teaching with Sylvia Plath’s Bee Poems. In Poetry and Sustainability in Education, edited by Sandra Lee Kleppe and Angela Sorby, London: Palgrave Macmillan, pp.25-50. 
 

Tidskriften Märgen - ett ämnesöverskridande problembaserat pedagogiskt arbete 

Anna Clara Törnqvist, Författarskolan, Språk - och litteraturcentrum 
Carola Mikaelsson Författarskolan, Språk - och litteraturcentrum 
Sara Kärrholm, Förlags och bokmarknadskunskap, Kulturvetenskapliga institutionen 
Sara Tanderup Linkis, Förlags och bokmarknadskunskap, Kulturvetenskapliga institutionen

På Bok- och biblioteksmässan 2024 presenterade studenter från Förlags- och bokmarknadskunskap (LUX) och Författarskolan (SOL) den litterära tidskriften Märgen, som de genom ett pedagogiskt utvecklingsprojekt fått möjlighet att samarbeta fram. Projektet pågick en termin då samtliga delar i processen ingick, allt ifrån att sätta samman utskott och skapa trycksaken till att presentera den färdiga tidskriften. Processen växte fram organiskt i det att upplägget byggde på problembaserat lärande: Studenterna stod för både planering och utförande. I vår presentation vill vi delge erfarenheter från projektet och samtala om hur problembaserat lärande kan fungera i kurser och program, och vad vi ser för svårigheter med att införa det som examinerande moment i utbildning.

Referenser

Persichetti, A. L. (2016). Producing an Online Undergraduate Literary Magazine: A Guide to Using Problem-Based Learning in the Writing and Publishing Classroom. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning

Lyle Skains, R. (2020). Creative writing courses and the pragmatics of publishing

Affektiva strategier: Undervisning och lärande med grafiskt och känsloladdat material 

Karin Zackari, Human Rights, Department of History
Lina Sturfelt, Human Rights, Department of History

I den här presentationen diskuteras de strategier som studenter kan använda när de skriver arbeten som behandlar grafiskt material om ämnen som är känsliga, utmanande eller svåra och typiskt väcker känslor. Presentationen bygger på en avgränsad studie av examinerande uppgifter på en masterkurs inom ämnet mänskliga rättigheter, ett ämne där antaganden om affekt styr både de praktiker som studeras och analysen av dessa. En tro på bilders förmåga att affektera, att röra eller beröra oss, i kombination med en teknologisk utveckling som möjliggjort seende på rumslig och tidslig distans, har inte bara skapat en industri av visuell aktivism för mänskliga rättigheter utan även format vad vi uppfattar som mänskliga rättigheter. Som lärare i ämnet är det affektiva en del av undervisningssituationen i mötet mellan studenter och ämnesinnehåll liksom i mötet mellan studenter och lärare. Studien tar avstamp i den affektiva vändningen inom humaniora och pedagogisk forskning som förstår vetenskap och kritiskt tänkande också som en emotionell, kroppslig och affektiv process. Medan det finns en del forskning om känslor och affekters roll i svenska professionsutbildningar, såsom lärar- och vårdutbildningar, saknas det ännu kunskap om känslors betydelse inom utbildningar i humaniora. Syftet med vår studie är att genom studenternas egna arbeten få insikter som kan vägleda universitetslärare i den pedagogiska utmaning det innebär att undervisa utifrån grafiskt material som behandlar potentiellt känsloladdade ämnen.

Referenser

Ahmed, S. 2004. The Cultural Politics of Emotion.

Bleiker, R. (red.) 2018. Visual Global Politics.

Blennow, K. 2019. The Emotional Community of Social Science Teaching. [Diss., Lund University]. Lund.
Chouliaraki, L. 2010. “Post-humanitarianism: Humanitarian Communication Beyond a Politics of Pity.” International Journal of Cultural Studies, 13(2): 107–126.

Clough, P. T. 2007. “Introduction”, i Clough and Halley (red.) The Affective Turn: Theorizing the Social. s. 1–33.
Danvers, E. C. 2016. “Criticality's affective entanglements: rethinking emotion and critical thinking in higher education.” Gender and Education, 28(2), s. 282-297.

Ledman, K. 2024. “Emotioner och kontroversiella frågor” i Larsson, A. (red.), Att undervisa om kontroversiella frågor: Didaktiska utmaningar och möjligheter, s. 55–65.

Pekrun, R. & Linnebrink-Garcia, L. 2014. “Introduction to Emotions in Education” i Pekrun and Linnenbrink-Garcia (red.) International Handbook of Emotions in Education.

Selberg, R. 2021. “Trigger warnings: om undervisning och politisk gränshållning i 2020-talets sociala landskap.” Högre utbildning, 11(2), s. 87–1014.

Sliwinski, S. 2011. Human Rights in Camera.

Åhäll, L. (2018). “Affect as Methodology: Feminism and the Politics of Emotion.” International Political Sociology, 12(1), s. 36-52.

Metakognitivt bloggande: Erfarenheter från grundkursen i mediehistoria

Ulrika Holgersson, Mediehistoria, Historiska institutionen
Kajsa Weber, Historia, Historiska institutionen

Syftet med detta paper är att undersöka studentbloggar på två delkurser i mediehistoria (från forntiden till ca 1800) från de senaste fyra åren för att identifiera och analysera de processer av lärande som de resulterat i. Mediehistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som karaktäriseras både av historievetenskapens krav på breda empiriska kunskaper och medievetenskapens teoretiska anspråk. Redan på grundnivån innefattar målen i kursplanen att definiera och förstå olika teoretiska begrepp, att identifiera och kritiskt analysera olika medieformer samt att jämföra olika perspektiv på den mediehistoriska utvecklingen. För att stödja studenterna i deras lärande har lärarlaget sedan 2016 bland annat arbetat med kursbloggar som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Den initiala ingången var Biggs och Tangs (1999/2011, s. 7) poäng att bra lärande karaktäriseras av att läraren hjälper alla studenter att aktivera den nivå av kognitiva processer som utmärker de akademiskt lagda studenternas lärande. Därför har vi utformat blogguppgifter som ska få studenterna att diskutera sin egen lärprocess och på så sätt synliggöra själva lärandet (Hattie 2009). Värdet av att använda bloggar i undervisningen i liknande syften är omvittnad i den akademiska litteraturen (t.ex. Yang 2009; Miceli m.fl. 2010; Halic m.fl. 2010; Worthington mfl. 2018). Samtidigt har varje ämne sina speciella utmaningar. Genom att studera våra studenters kursbloggar kan vi undersöka på vilket sätt dessa stödjer deras lärande, vilka lärtrösklar studenterna brottas med samt hur de tillsammans bemästrat dem.

Referenser

Biggs, J. & Tang, C. (2011/1999) Teaching for Quality Learning at University, 4th ed., Berkshire

Halic, O., Lee, D., Paulus, T., & Spence, M. (2010). To Blog or Not to Blog: Student
Perceptions of Blog Effectiveness for Learning in a College-Level Course. Internet and
Higher Education, 13

Hattie, J. (2009). Visible Learning: A Synthesis of over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement, London

Miceli, T., Murray, S. V., & Kennedy, C. (2010). Using an L2 Blog to Enhance Learners’
Participation and Sense of Community. Computer Assisted Language Learning, 23(4)

Yang, S.-H. (2009). Using Blogs to Enhance Critical Reflection and Community of Practice. Educational Technology & Society, 12 (2)

Worthington, P., Reniers, J., Lackeyram, D., & Dawson, J. (2018). Using a Project Blog to Promote Student Learning and Reflection. Canadian Journal of Higher Education, 48(3)
 

Kreativ teori: hur ska man integrera teoretiska och kreativa perspektiv med praktiska färdigheter i utvecklingen av ett mastersprogram?

Sara Kärrholm, Institutionen för kulturvetenskaper
Sara Tanderup Linkis, Institutionen för kulturvetenskaper
Anna Clara Törnqvist, Författarskolan, Språk - och litteraturcentrum
Carola Mikaelsson, Författarskolan, Språk - och litteraturcentrum

Enligt pedagogisk forskning kan teoretisk kunskap endast legitimeras genom en dialog med praktik, och detta innebär att det måste ges utrymme för teori i moment som tränar praktiska färdigheter (Bolander Laksov). Andra forskare pekar på kreativa processer och deras vikt i relation till såväl praktik som teori (Brook & Milner, Hockham & Wallis, Olarere). 

Hur kan man på bästa sätt kombinera praktiska färdigheter, konstnärliga processer och teoretiska inslag på ett mastersprogram? Utifrån exemplet med det blivande MA-programmet Litterära praktiker utforskas olika sätt att kombinera praktiska och kreativa kompetenser med teoretiska perspektiv och kunskaper. Målet är att hjälpa studenterna att analysera och få bättre förståelse för sina egna praktiska färdigheter i relation till bredare historiska, sociala och estetiska kontexter och traditioner.

Referenser

Bolander Laksov, K. “Lessons learned: towards a framework for integration of theory and practice in academic development”, International Journal for Academic Development, 24:4, 369–380, 2018. 

Brook, C. and Milner, C. “Reflections on ‘creative’ action learning in business education: some issues in its theory and practice”, Teaching in Higher Education, 19:2, 126–137, 2014. 

Hockham, D. and Wallis, J. “Operationalising the concept of recontextualisation: leveraging pedagogy and learning strategies in higher education practical courses”, Higher Education 88:645–660, 2024. 

Olarere, FE “Integrating Theory and Practice: A Critical Pedagogy in Art Education” The International Journal of Humanities Education 16(3), 2018.
 

Att utbildas till lärare i svenska och svenska som andraspråk – teori och praktik 

Katarina Lundin Språk- och litteraturcentrum 
Frida Splendido Språk- och litteraturcentrum

Många studenter som påbörjar studier till gymnasielärare i Svenska och Svenska som andraspråk har endast vaga uppfattningar både om exempelvis vad högre studier innebär av eget ansvar, lärartillgång och gränssättning och om vad en kommande anställning som yrkes-verksam lärare i realiteten innebär. För att bistå studenterna i deras övergång till högre studier har vi i två omgångar genomfört en seminarieserie med studenterna under den första veckan av deras utbildning. Förhoppningen med seminarieserien var även att underlätta för de kursan-svariga lärarna att kunna fokusera på ämnesinnehållet i sina kurser istället för på att ”skola in” sina studenter. Liknande insatser skulle givetvis kunna vara relevanta även på andra utbildningar, framför allt programutbildningar, inom HT.

Innehåll och övningar i seminarieserien har delvis valts med utgångspunkt i motivationsforskningens självbilder (se t.ex. Dörnyei 2006, 2009), där tillämpad forskning har visat att en starkare idealisk självbild (den jag önskar vara i framtiden, typiskt efter genomgången utbildning) korrelerar med en större intended effort (se översikt i Rocher Hahlin 2020). Vi urskilde tre olika och alltmer ämnesspecifika steg: 1) studentidentitetens förväntade utveckling mot en läraridentitet (Lundin 2018:147–150) och den därtill hörande dubbla rollen som student och blivande lärare; 2) vikten av ämnesspråk vikten av ämnesspråk och den ofta problematiska relationen mellan den egna identiteten och det egna skrivandet (dvs. hur lärarstudenterna måste förhålla sig till kommentarer under utbildningen angående deras skriftspråkliga och verbalspråkliga förmåga); 3) den egna språkliga förmågan i förhållande till såväl utbildningen som till den kommande lärargärningens krav.

Ett resultat av projektet är att fler studenter verkar ha fått upp ögonen för sin studentidentitet respektive identitet som blivande lärare i svenska respektive svenska som andraspråklärare och även för de språkliga krav som utbildningen ställer på dem. Ett annat resultat är att lärarna säger sig ha mött betydligt färre problem av det slag de tidigare upplevt när det gäller studenternas förhållningssätt till framför allt lärarnas bedömning av deras skriftspråkliga förmåga.

Referenser

Dörnyei, Z. (2006). Individual differences in second language acquisition. AILA Review, 19, 42–68.

Dörnyei, Z. (2009). The L2 motivational self system. Dans Z. Dörnyei & E. Ushioda (Eds.), Motivation, language identity and the L2 self (pp. 9–42). Bristol, UK: Multilingual Matters.

Lundin, K. (2018). Att utbildas till svensklärare i teori och praktik. Lundastudier i Nordisk språkvetenskap A78.

Rocher Hahlin, C. (2020). La motivation et le concept de soi: Regards croisés de l'élève et de l'enseignant de français langue étrangère en Suède. Lund University.

Systematic Writing Training with Progression in Doctoral Education

Susanne Pelger, PLUS; Educational Sciences 

Writing proficiency is a key learning outcome in higher education, not least at the doctoral level. At the same time, writing presents a challenge for many doctoral students. At the Department of Educational Sciences, two versions of a course in academic writing have been developed and implemented to support doctoral students’ writing development. The courses provide training in writing and peer feedback across three overarching academic genres: scientific, popular science, and reflective writing.

Research on individual writers’ development is consistent – there is no single path or goal that suits everyone. A comprehensive meta-study identifies several factors that influence writing development: social and cultural contexts, genre experience, formal and informal learning, personal interests and abilities (Bazerman et al., 2017). The study’s overall conclusion is that development is supported by writing for different purposes and in different languages.

This conclusion aligns well with a case study in which doctoral students’ experiences of the short academic writing course (2.5 ECTS) were analysed. Participants highlighted both the specific effects of writing within each genre and the cumulative effect of switching between genres (Pelger, 2023). To create better conditions for skill progression, the course was further developed and expanded to 7.5 ECTS. This extended version was conducted within the framework of a graduate school. The participants were eight doctoral students in educational sciences from five Swedish universities. The course spanned from the second to the sixth semester of their education and included three writing assignments with gradually increasing demands within each genre.

In this conference presentation, I will provide an overview of the course structure, and show examples of course assignments. I will also share an analysis of the participants’ reflections, in which they articulate and draw conclusions about how their writing has developed throughout the course. Finally, I will summarise insights into how students’ writing development can be supported through systematic training with progression during doctoral education.

References

Bazerman, C., Graham, S., Applebee, A. N., Matsuda, P. K., Berninger, V. W., Murphy, S., Brandt, D., Rowe, D. W., & Schleppegrell, M. (2017). Taking the Long View on Writing Development. Research in the Teaching of English, 51(3), 351–360. http://www.jstor.org/stable/44821267

Pelger, S. (2023). Genreväxling som stöd för forskarstudenters skrivutveckling. Proceedings, LTH:s 12:e Pedagogiska Inspirationskonferens, 7 december 2023. www.lth.se/cee/lths-pedagogiska-inspirationskonferens/proceedings-2023/

Discussing Transferable Skills in PhD education: Producing Films and Getting Comfortable in Front of the Camera

Katja Ekman, CTR, Systematic Theology
Giulia Gozzini, CTR, Islamic Studies
Hege Markussen, CTR, History of Religions

During 2025, a film project is running at the Centre for Theology and Religious Studies. It is called “Religion and Dates” and every month approximately four short films (of five minutes each) are published, each addressing a topic connected to a significant date within that month. The films raise questions and explore topics on religion and religious studies relevant for societal issues. Tailored for a general public; the project aims to spread small pieces of knowledge on specific and sometimes peculiar issues. Production takes place in the studio of the LU Unit for Educational Services and involves tasks like writing a manuscript, finding pictures and other visuals to include and, of course, getting filmed in the studio with the aid of a teleprompter. PhD students at the department have been prioritised for the project and for many of them, this was the first experience with creating a film on a topic of their choosing. Many find it a valuable experience for developing skills of research dissemination and for personal growth.

This presentation will locate this project in discussions on forms of research dissemination in the Humanities and Theology (Arbuckle 2020) and transferable skills that PhD students of today need to acquire, to successfully compete and work within and outside of academia after graduation (Gough-Brady 2019). It will explore how participation in the project cultivates research communication, media literacy, and strategies for public outreach - skills increasingly recognised as vital in doctoral education. The process of selecting, adapting, and presenting content for non-specialist viewers, while working within strict time and visual constraints, challenges participants to rethink how scholarly knowledge is structured and shared. Additionally, working in a professional filming environment introduces new performative and technical skills, bridging traditional academic practices with evolving demands of digital dissemination.

References

Arbuckle, A. (2020). How can we broaden and diversify humanities knowledge translation? Pop!
Public. Open. Participatory., (2). https://popjournal.ca/issue02/arbuckle

Gough-Brady, C. (2019). Using Film as both Embodied Research and Explication in a Creative Practice PhD. Media Practise and Education 21 (2).
www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/25741136.2019.1675407

Mingla som generell kompetens 

Nene Agneta Ormes, Institutionen för arkeologi och antikens historia

Vi vet att sociala interaktioner under studietiden har stor betydelse för studenters känsla av sammanhang, tillhörighet och framtidsutsikter, inte minst de interaktioner som sker med undervisande och annan akademisk personal (Felten & Lambert 2020). Hur kan vi underlätta för studenterna att få möjlighet till dessa interaktioner och hur kan vi samtidigt lägga grunden till en generell kompetens de har nytta av i livet efter studierna?

Med utgångspunkt i att de flesta tycker att mingel är svårt men att det samtidigt är viktigt att bygga nätverk presenterar jag hur Institutionen för arkeologi och antikens historia arbetar med att inkorporera sociala moment i verksamheten och hur jag i min roll som studievägledare har utvecklat en workshop i professionellt minglande som vi erbjuder studenterna.

Inom ramen för workshopen får studenterna diskutera vad minglande är, dela erfarenheter och ställa frågor. Under andra halvan av workshopen övar studenterna på olika situationer som uppstår vid ett mingel som att ansluta sig till och sedan lämna ett samtal, presentera sig på ett ledigt sätt och att gå fram till ett ståbord för att prata med en representant för något. Detta är kunskaper de sedan får omsätta i praktik under våra arbetsmarknadsdagar och andra evenemang. 

Referens

Felten, Peter & Lambert, Leo. Relationship Rich Education – How Human Connections Drive Success in College, 2020, Johns Hopkins University Press.

Teori och metod i praktiken: erfarenheter från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Martin Dackling, Historia
Joachim Östlund, Historia

För många studenter är kandidatuppsatsen en prövning, både eftersom den utgör ett stort självständigt arbete och för att kraven på teori och metod ställs högre än under tidigare studier. Undervisningen på kandidatnivå syftar vanligen att stärka studenternas uppsatsarbete teoretiskt och metodiskt genom att inkludera sådana kursmoment, men erfarenheten är i många fall att kandidatuppsatserna likafullt vittnar om en bristande förmåga till både teoretiska och metodologiska reflektioner. 

Under 2023 bedrevs ett pedagogiskt utvecklingsprojekt i historieämnet i syfte att omforma kandidatkursens förberedande teori- och metodkurs i en mer praxisnära riktning. Med utgångspunkt i Lendol Calders så kallade ”avtäckningsmodell” har utgångspunkten varit att styra undervisningen mot en skarpare betoning av hur historiker arbetar teoretiskt och metodiskt genom att analysera teoriers och teoretiska begrepps konkreta betydelse i utvalda studier, samt hur tidigare historiker arbetat och tänkt metodiskt. Det kan låta som en mindre förändring men speglar enligt vår mening ett perspektivskifte: från en undervisning OM teori och metod till en undervisning I teori och metod i praktiken. I det nya upplägget har vi omarbetat kurstillfällen och infört långa heldagsaktiviteter i form av workshoppar, där studenterna i grupp dels arbetar med ett antal teoretiska texter, dels diskuterar metodiska uppstarter av uppsatser baserat på autentiska källmaterial. Det är övningar som därmed tränar studenterna i teoretiskt och metodologiskt tänkande, snarare än att försöka beskriva så många teoretiska traditioner eller metodalternativ som möjligt. 

I vår presentation presenterar vi tankarna bakom förändringen och erfarenheter av de första kurstillfällena. Även om vår diskussion utgår från historieämnet tror vi både problematiken och de lösningar vi testat kan vara av betydelse för undervisningen i teori och metod i andra ämnen.

Referenser

Lendol Calder, ”Uncoverage: Towards a Signature Pedagogy for the History Survey”, The Journal of American History, 92:4, 2006

Martin Dackling & Sari Nauman (red), Teori i historisk praktik, Studentlitteratur 2022.

David Larsson Heidenblad, “Kan vi göra på något annat sätt? utblickar och tankar kring färdighetsorienterad historieundervisning”, i Klas-Göran Karlsson (red), Att undervisa i historia på universitetet: déer, problem, utmaningar, Studentlitteratur 2018.

Sam Wineburg & Jack Schneider, “Was Bloom’s Taxonomy Pointed in the Wrong Direction?”, The Phi Deltan Kappa, 91:4, 2010
 

Forskningsanknytning i högre utbildning – för nyfikenhet och gemensam kunskapsutveckling

Katarina Lundin, Språk- och litteraturcentrum

Forskningsanknytning i högre utbildning skrivs ofta fram som viktigt. Beroende på vilken roll en undervisande universitetslärare har kan forskningsanknytningen utgå från nya forskningsrön inom ämnet eller inom området högskolepedagogik. En inte särskilt diskuterad men relevant infallsvinkel är forskningsanknytning i form av att man som undervisande lärare låter studenterna ta del av egna pågående forskningsprojekt, som väcker nyfikenhet hos studenterna och bidrar till gemensam kunskapsutveckling.

I en professionsutbildning som ämneslärarutbildningen i svenska är praktiknära forskning högst relevant. Enligt exempelvis Carlgren (2011) är en styrka med praktiknära forskning att den börjar i lärares och verksamheters behov och situation och inte i generella idéer om vad verksamheter behöver (Cordingley m.fl., 2015; Sims & Fletcher-Wood, 2021), och god praktiknära forskning anses bland annat förbättra undervisningspraktiken, stärka lärares ledarskap och främja elevers lärande (Hunzicker, 2020; Tengberg & Wejrum, 2021).

Hittills har mina svensklärarstudenter fått ta del av mer eller mindre preliminära forskningsresultat från två olika projekt. Det första projektet är ett pilotprojekt om meningsindelning och informationsorganisering i elevers utredande texter, där studenterna har analyserat elevskrivna texter, både som processtext och som produkttext, och läst transkriberingar av elevernas muntliga resonemang om textutveckling och satslänkning. Härmed fick studenterna möjlighet att jämföra teorier om exempelvis satsradning (Collberg 2020) med konstruktioner i autentiska elevtexter. Det andra projektet är ett pågående forskningsprojekt om satsschemat som redskap för språkutveckling för starka elever (Lundin, 2017, 2019, 2024). Här har studenterna fått laborera med olika meningskonstruktioner för att se vilka som ”utvecklar” en text och vari utvecklingen i så fall består – och om och i så fall hur man kan använda satsschemat för att åskådliggöra utvecklingsmöjligheterna.

Såväl pilotprojektet som det pågående forskningsprojektet är tydliga exempel på praktiknära forskning och passar av det skälet väl att diskutera med ämneslärarstudenter (se Collberg & Lundin u.a, u.u). Genom att studenterna får ta del av pågående forskning blir de tidigt delaktiga i ett forskarsamhälle, och detta möjliggör äkta diskussioner om metod, teoritillämpning, forskningsetiska aspekter och forskningsprocedur som utfallet av studierna. Att presentera pågående forskning för studenterna har också den positiva synergieffekten att ”forskning” blir mer närvarande för dem.

Referenser

Carlgren, I. (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Om avsaknaden och behovet av en ’klinisk’ mellanrumsforskning. Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningsmodeller. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.

Cordingley, P., et al. (2015). Developing great teaching: Lessons from the international reviews into effective professional development. Teacher Development Trust.

Collberg, P. Meningar i text. Satsradning i teoretisk och empirisk belysning. [Doktorsavhandling (monografi), Svenska]. Nordiska språk. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Collberg, P. & Lundin, K. (u.u). Praktiknära forskning i praktiken – erfarenheter från en pilotstudie.

Collberg, P. & Lundin, K. (u.a.). Students’ decisions on information organization in writing.

Hunzicker, J. (2020). The Impact of Teacher Leadership on Student Learning in Professional Development Schools (PDS): Action Research is Important. School-University Partnerships; Lanham Vol. 12, Iss. 4, s. 1–9.

Lundin, K. (2017). Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur.

Lundin, K. (2019). Språkets byggstenar. Grammatik och textarbete för lärarstuderande F–6. Lund: Studentlitteratur.

Lundin, K. (2023). Skrivutveckling med grammatiska redskap. Konkreta förslag till klassrumsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Sims. S. & Fletcher-Wood, H. (2021). Identifying the characteristics of effective teacher professional development: a critical review. School Effectiveness and School Improvement, 32:1, 47–63.

Tengberg, M., & Wejrum, M. (2021). Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning: Professionsutveckling med hjälp av PLATO. Acta Didactica Norden, 15(1).
 

AI-Enhanced Information Retrieval: Balancing Efficiency and Academic Integrity in Higher Education

Joakim Axelsson, Libraries of The Joint Faculties of Humanities and Theology

With the presentation I want to address the growing need for AI literacy for students in higher education, especially regarding information retrieval in relation to academic integrity. Since the launch of ChatGPT, AI tools have rapidly expanded within educational contexts, creating opportunities and challenges. At LU, students have access to various AI tools, including Copilot and Scopus AI. While these tools may enhance research efficiency, their integration raises critical questions concerning proper use, academic integrity, and development of essential information literacy skills.

To achieve AI literacy, I propose a three-component pedagogical framework for bachelor and master students. It has not yet been tested, and is based on a paper I wrote, for the course Teaching and Learning in Higher Education at LU. The examples provided a focus primarily on teacher education programs. Regardless of this context, it’s adaptable for other subjects where information retrieval is vital. The approach combines theoretical foundation-building with hands-on practice and critical reflection.

Component 1: Preparatory Canvas Module. An online module covering database fundamentals, search techniques, and generative AI principles.

Component 2: AI Lab - A 45-minute session where students use tools like Copilot to generate search queries related to their thesis topics. They then test these queries across databases (ERIC & Scopus) and Lund university libraries discovery system (Finn) to evaluate effectiveness and compare results.

Component 3: Academic Integrity Seminar - A 45-minute session addressing ethical considerations, limitations of AI-generated content, and critical evaluation skills necessary for responsible use of AI in academic contexts.

Learning Outcomes: The framework emphasizes AI as an assistive tool rather than a replacement for critical thinking, focusing on students' ability to evaluate, select, and apply methods for information retrieval. Students learn to recognize that AI-generated search queries require modification and adaptation, developing skills in prompt refinement and cross-platform query optimization.

References

Alaniz, L., Vu, C. & Pfaff, M.J. (2023) ”The Utility of Artificial Intelligence for Systematic Reviews and Boolean Query Formulation and Translation”, Plastic and Reconstructive Surgery - Global Open, 11(10), p. 1-3. https://doi.org/10.1097/GOX.0000000000005339.

Lovett, M. C., Bridges, M. W., DiPietro, M., Ambrose, S. A., & Norman, M. K. (2023). How Learning Works: Eight Research-Based Principles for Smart Teaching. 2 ed. Hoboken: John Wiley & Sons.

Ndungu, M. W. (2024). Integrating basic artificial intelligence literacy with media and information literacy in higher education. Journal of Information Literacy, 18(2), p. 122–139. https://doi.org/10.11645/18.2.641

Su, J., & Yang, W. (2023). Unlocking the Power of ChatGPT: A Framework for Applying Generative AI in Education. ECNU Review of Education, 6(3), p. 355–366. https://doi.org/10.1177/20965311231168423

Mellan forskning och klassrum: Universitetet som brobyggare i skolans uppdragsutbildning

Johanna Karlsson, utbildningsvetenskap
Pelle Kronhamn, projektledare uppdragsutbildning 

Uppdragsutbildning inom skolans verksamhet ställer universitetet inför unika pedagogiska utmaningar och möjligheter. I vår presentation belyser vi erfarenheter från nationella uppdrag, exempelvis Lärarlyftet, samt kommunförlagda kurser där kommuner efterfrågar skräddarsydd kompetensutveckling för sina lärare. Dessa erfarenheter exemplifierar allt från mindre insatser till fleråriga program inom uppdragsutbildning. Erfarenheterna är överförbara och relevanta för en bredd av ämnen inom humaniora och teologi. 

Ett centralt pedagogiskt fokus är de utmaningar som uppstår i gränslandet mellan akademi, nationella myndigheter och skolans egen ledning. Universitetet riskerar ofta att blandas ihop med både Skolverket och skolledning, vilket kan skapa otydlighet kring uppdragets syfte och mottagare. Dessutom är det inte ovanligt att fortbildningsinsatser initieras på strategisk nivå och därmed inte alltid är efterfrågade eller behov kända av lärarna själva, något som påverkar engagemang och genomslag i verksamheten. 

Pedagogiska utmaningar uppstår också i balansgången mellan nationella styrdokument och lokala behov. Medan Lärarlyftet följer tydligt definierade ramar och mål kräver kommunförlagda kurser ofta snabb anpassning till specifika önskemål och lokala förutsättningar. Detta ställer höga krav på universitetets förmåga att vara både forskningsbaserat och praktiskt relevant.

Vår erfarenhet visar att en avgörande framgångsfaktor är att tidigt etablera och förankra utbildningsinsatsen i skolans organisation, innan kursen startar. Genom nära dialog med skolledning och lärare, och genom att tydliggöra roller och förväntningar, skapas förutsättningar för verklig skolutveckling på både individ- och organisationsnivå. Särskilt viktigt är att säkerställa att deltagarna förstår universitetets roll som kunskapsförmedlare snarare än som kontrollorgan eller ytterligare en ledningsinstans.

Resultaten pekar mot att universitetets roll som kunskapsförmedlare och samverkanspartner är mest framgångsrik när insatsen utgår från skolans egna behov, är väl förankrad i skolans vardag och struktur, en delad bild av insatsens mål och effekt samt när gränsdragningar mellan olika aktörer är tydliga från start.
 

Pedagogiska meritsystem - mångfacetterade motiv och drivkrafter

Maria Larsson, AHU 
Katarina Mårtensson, AHU
Klara Bolander Laksov, CUL

Vad driver universitetslärare att engagera sig i pedagogiska meritsystem, och hur kan dessa system utformas för att långsiktigt stärka undervisningens roll i akademin? Med bakgrund av att Humanistiska och teologiska fakulteterna vid LU nyligen introducerat ett eget pedagogiskt meritsystem är dessa frågor speciellt intressanta just för denna konferens.

Vår studie undersöker tre forskningsintensiva svenska lärosäten som utmärkt sig genom att lyfta och belöna pedagogisk skicklighet. Med utgångspunkt i en internationell översikt av Graham (2025), som visar hur globala policyförändringar omformar belöningssystem, fokuserar vi på hur motivationsfaktorer samspelar med lokala organisatoriska villkor.

I analysen tillämpar vi ett ramverk av Bolander Laksov et al. (2025) som identifierar sex typer av motivationsincitament: status, erkännande, makt/inflytande, ekonomisk ersättning, autonomi och personlig utveckling. Genom dokumentanalys och intervjuer med både lärare och ledare visar våra preliminära resultat på ett ofta outtalat men viktigt glapp mellan institutionella ambitioner och individers pedagogiska drivkrafter. Medan lärosäten gärna betonar yttre belöningar, lyfter många lärare fram autonomi, kollegialt erkännande och möjligheten till professionell utveckling som betydelsefulla.

Studien belyser därmed inte bara vilka faktorer som får lärare att söka pedagogisk meritering, utan också hur dessa system kan vidareutvecklas för att möta behov där undervisning ses som ett långsiktigt akademiskt bidrag, inte bara ett medel för meritering. Vi argumenterar för att verkligt hållbara belöningsmodeller kräver en lyhördhet för lärares egna motiv och ett erkännande av undervisningens strategiska betydelse i högre utbildning.

Referenser

Bolander, K., Jons, L. & J. Edsjö (in press). Pedagogisk meritering utan pedagogisk meriteringsmodell, går det? In Winka, K. & Åsa Ryegård, Å. (Eds.). Pedagogisk meritering i och för förändring. Västerås: Mälardalens Universitet.

Graham R. (2025). Rewarding teaching in academic careers. Advancing Teaching. Available at: www.advancingteaching.com/resources/2025-Global-mapping-report.pdf. Accessed 3 March 2025.