Bidrag

Måndag 9 november: studentperspektiv på utbildning

Tisdag 10 november: lärarperspektiv på utbildning

Föredrag: Enhancing Learning, Not Replacing It: Building Responsible AI Practices in Higher Education
Drawing on data from courses that explored the use of generative AI in higher education together with students, this presentation discusses students' perceptions of the opportunities, challenges, and ethical implications of AI in their learning. Rather than viewing generative AI as a threat to student learning, we discuss how the structured and meaningful use of AI tools can support inquiry, reflection, and deep engagement with course content. In doing so, we consider how responsible AI practices can enhance rather than replace learning, while providing new ways for students to achieve the intended learning outcomes that higher education courses are designed to support.

Satu Manninen är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning, verksam vid Språk- och litteraturcentrum. Hon har blivit utsedd till excellent lärare. 

Vasilikí Simaki är docent i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum. Hon undervisar även i modern grekiska.   

Föredrag: Tematiska seminarier som berikar uppsatsprocessen
I detta föredrag beskriver Ann-Sofie Klareld hur hon arbetar med tematiska gruppseminarier för att stötta och inspirera studenter som skriver uppsats. Att arbeta processinriktat och i grupp blir särskilt relevant i tider då generativ AI ställer oss som handledare inför nya pedagogiska utmaningar.

Ann-Sofie Klareld är universitetslektor vid Institutionen för Kulturvetenskaper. Hon undervisar på masterprogrammet i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi samt på kandidatprogrammet i Digitala kulturer. Hon utsågs till excellent lärare vid HT 2026.

Föredrag: Att tolka och analysera gemensamt, och äta! Om ett pedagogiskt upplägg i undervisning om gamla handskriftsstilar
I denna presentation kommer vi att berätta om hur en kurs i paleografi har varit upplagd som ett "laboratorium" för att förstå och tolka texter från olika tider genom att arbeta dels utifrån bilder, dels med äkta medeltida handskrifter och även genom att pröva gamla recept. Du får prova på själv under presentationen!

Elisabet Göransson är docent i latin vid Språk- och litteraturcentrum,  och forskare i latin med inriktning på tvärvetenskapliga projekt vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. Hennes forskning kretsar kring stora texttraditioner och utgivning och förmedling av texter, och hon undervisar i kurser på campus och på distans i latin, på tvärvetenskapliga kurser som rör förmedling av äldre texter, inklusive paleografi (läran om handstilar) och kodikologi (om äldre handskrivna böcker), och om digitala metoder som kan användas.

Per Stobaeus är docent i historia och arbetar som bibliotekarie vid Lund universitetsbibliotek. Han undervisar i paleografi och har visningar av handskrifter för forskare och olika kurser; Per är också en ofta anlitad föredragshållare om äldre texter. Hans forskning rör bl.a. medeltidshistoria och Gotlands historia.

Föredrag: Grammatikundervisning i ett flippat klassrum: varför, vad och hur?
Det flippade klassrummet är en pedagogisk modell där lärarens traditionella föreläsningar och studenternas hemarbete byter tid och plats. Istället för att lyssna på föreläsningar under lektionstid och därefter jobba med övningsuppgifter hemma gör studenterna tvärtom. De förbereder sig genom att titta på kortare inspelade föreläsningar hemma och deltar sedan i lektioner med fokus på övning och diskussion. I detta föredrag berättar jag om varför och hur jag använder det flippade klassrummet i min undervisning i fransk grammatik och varför studenterna är mycket positiva till modellen.

Malin Ågren är docent i franska och studierektor för franska, italienska och rumänska vid Språk- och litteraturcentrum. Hon forskar inom språkinlärning och har ett stort intresse för pedagogik och undervisning. Hon har utsetts till meriterad lärare. 

Föredrag: Ethics and fieldwork in authoritarian societies
This presentation will address the background to the PhD course (3 credits) and its set-up. The obligatory courses in research ethics are quite focused on the more legal and regulatory practices, including storing of data and formal consent etc. But they don't address the practical issues and ethical considerations that emerge in fieldwork in and on authoritarian societies, including issues of surveillance and security, which motivated the development of our course. 

Marina Svensson is Professor of Modern China at the Centre for East and South-East Asian Studies, formerly director of PhD studies at the Centre and currently coordinator of the Graduate School in Asian Studies funded by the Swedish Research Council.

Föredrag: GenAI and examination: always bad, or sometimes good?
In this short presentation we'll try to get behind the headlines of GenAI use in university examination. We'll consider the main issues, and more importantly, what teachers can do to encourage and support learning and ensure that examination is really testing what students can do. Which is, of course, what teachers have always done: can we use tried and tested strategies with these new technologies? 

Rachel Forsyth is a senior educational developer in the Unit for Educational Services at LU. Before she moved to Sweden she was Head of the University Teaching Academy at Manchester Metropolitan University. Her book, Confident Assessment in Higher Education (Sage, 2022), is a practical guide for anyone working in higher education to understand and improve assessment and another, co-authored with Sam Illingworth, Generative AI in Higher Education, was published by Bloomsbury in January 2026 and is open access. She currently researches how trust is built between teachers and students. 

Onsdag 11 november: presentationsteknik

Föredrag: Det finns inga ointressanta ämnen, bara ointressanta sätt att prata om dem på
Välkommen till en inspirerande lunchstund om ett par premisser för att ett budskap ska landa - du själv och din förmåga att tala så att andra vill lyssna. 

Susanne Hedin är logonom, kommunikationscoach och föreläsare.

Workshop: Att föreläsa med mer än ord – om kroppens intryck, uttryck och avtryck i undervisningen
Under två aktiva och roliga timmar får du möjlighet att laborera med dina icke-verbala uttryck, undersöka intrycken de ger och upptäcka avtrycken de lämnar. Genom övningar i storgrupp och praktiska mikrolab i mindre grupper prövar vi hur röstens och kroppsspråkets nyanser kan stärka ditt ledarskap och öka studenternas uppmärksamhet, förståelse och inlärning. Klok kommunikation, helt enkelt.

Susanne Hedin är logonom, kommunikationscoach och föreläsare

Torsdag 12 november: Kursutveckling

Workshop 1 & 2: Kom med din kurs!
Har du en kurs du vill utveckla, förnya eller få nya perspektiv på? Ta med din egen kurs till workshoppen och arbeta med den tillsammans med kollegor och högskolepedagogiska experter. Tillsammans utforskar vi hur kursdesign, läraktiviteter och examination kan utvecklas för att stärka studenternas lärande. Målet är att omsätta idéer till konkreta förbättringar i din undervisningspraktik.

Medarbetare vid AHU

Föredrag: Metakognitivt bloggande: Erfarenheter från grundkursen i mediehistoria
På grundkursen i mediehistoria har vi i många år arbetat med studentbloggar där studenterna får kommunicera med varandra om sin egen lärprocess. Genom konkreta exempel visas i denna presentation hur metakognitiva reflektioner hjälper studenter att bemästra lärtrösklar och öka motivationen för lärandet.

Ulrika Holgersson är docent i historia och lektor i mediehistoria vid Historiska institutionen. Hon har blivit utsedd till meriterad lärare. 

Fredag 13 november: Multimodal undervisning

Föredrag: Tips för att använda AI för att skapa en seminarieövning
Inom retoriken är enthymemet centralt, men svårt för studenterna att ta till sig. Genom att varva teori, demonstrationer och övning brukar det ändå gå hem. Att ta fram övningar är tidskrävande men med hjälp av AI blev denna enthymem-övning möjlig. Den är i form av flervalsfrågor, för vilka studenterna sedan får ett facit. En lärarhandledning föreligger också. Allting är skapat med AI, genom är en cirkulär process som börjar med planering och materialinsamling innan promptningen tar vid. Övningen demonstreras och fallgroparna i planeringen diskuteras.

Docent Mika Hietanen är universitetslektor i retorik vid Språk- och litteraturcentrum. Han har också blivit utnämnd till excellent lärare. 

Föredrag: Filmer om kärnbegrepp och tröskelbegrepp som hjälp vid grammatikstudier
I föredraget presenterar jag hur filmer om så kallade kärnbegrepp och tröskelbegrepp tillsammans med riktade diskussionsfrågor har fungerat som hjälp för ämneslärarstudenter under deras grammatikkurs. Kärnbegrepp knyts till kursinnehållet och förmågan att analysera svenska språket, medan tröskelbegreppen är avgörande för studenternas möjlighet att gå vidare i sitt lärande. Utgångspunkten var informed learning design (Bruce 2008) som utmärks av identifiering av kritiska aspekter i ämnesstoffet och ett upplägg för lärandeaktiviteter med fokus på de kritiska aspekterna. Marton et al. (2004) använder begreppen lärandeobjekt och kritiska aspekter för att avgöra vad studenterna i första hand behöver arbeta med i sitt kunskapsbyggande. De lärandeobjekt och kritiska aspekter som identifierades var just de kärnbegrepp och tröskelbegrepp inom grammatiken som Josefsson och Lundin (2017, 2018, jfr dock Bandh 2026) identifierat, med utgångspunkt i Meyer och Lands (2008) mer generella användning av tröskelbegreppet.

Genom att även arbeta aktivt med filmerna genom att studenterna tillsammans med kursens övningsledare såg på en film i taget av de på förhand inspelade filmerna och diskuterade innehållet i grupper. De styrda diskussionerna bidrog till studenternas lärande genom att uppmuntra till bearbetning och inte bara memorering av kursinnehållet, även om memorering är ett nog så viktigt inslag (Elmgren & Henriksson 2020:27).  I diskussionerna skulle studenterna med utgångspunkt i CAT-tekniken muddiest point (jfr Angelo & Cross 1993) fokusera på vad de upplevde som särskilt komplext i innehållet. 

Eftersom kursen upplevs som svår av så många studenter så var det också centralt att skapa tillfällen för studenterna att få syn på sina egna framsteg i lärandet under kursens gång. Ambrose et al. (2010) diskuterar den stora vikten av att tillhandahålla tidiga möjligheter till framgång (early success opportunities) för studenter i kurser som de kan uppleva som svåra, och filmerna och de gemensamma diskussionerna gav studenterna möjlighet att få syn på det egna lärandet och att faktiskt förstå innehållet. En sådan upplevelse torde vara särskilt viktigt i abstrakta och teoretiska kurser.

Referenser 

AMBROSE, S.A., BRIDGES, M.W., DIPIETRO, M., LOVETT, M.C. & NORMAN, M.K. (2010). How learning works: seven research-based principles for smart teachingSan Francisco, CA: Jossey-Bass. 

BANDH, E. (2026). Trösklar inom grammatiken – i teori och praktik. Doktorsavhandling. 

BANDH, E., COLLBERG, P. & LUNDIN, K. (2023).

BRUCE, C. S. (2008). Informed learning. Association of College and Research Libraries7 nr. 2. 

COLLBERG, P. & LUNDIN, K. (2024). Kortfilmer om kärnbegrepp och tröskelbegrepp i undervisningen – exemplet grammatik. Lifelong learning and Higher Education: New (and Old) Perspectives: Proceedings from the 2022 Lund University Conference on Teaching and Learning.https://doi.org/10.37852/oblu.254 

JOSEFSSON, G. & LUNDIN, K. (2017). Tröskelbegrepp inom grammatiken. HögreUtbildning, Vol. 7 nr. 2. 

JOSEFSSON, G. & LUNDIN, K. (2018). Nycklar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. 

LUNDIN, K. (2015). Tala om mera språk. Textgenomlysning med grammatiska redskap. Lund: Studentlitteratur. 

LUNDIN, K. (2017). Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. 

LUNDIN, K. (2018). Att utbildas till svensklärare i teori och praktik. Lundastudier i Nordisk språkvetenskap A78. 

LUNDIN, K. (2019). Språkets byggstenar. Grammatik och textarbete för lärarstuderande F– 6. Lund: Studentlitteratur. 

LUNDIN, K. (2028). Skrivutveckling med grammatiska redskap. Konkreta förslag tillklassrumsarbete. Lund: Studentlitteratur. 

MAYBEE, C., BRUCE, C. S., LUPTON, M. & PANG, M. F. (2019). Informed learning design: teaching and learning through engagement with information. Higher EducationResearch & Development, 38(3), 579-59. 

MARTON, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge. 

MEYER, J. H. F. & LAND, R. (2008). Overcoming barriers to student understanding:Threshold concepts and troublesome knowledge. London: Routledge. 

RUIZ-GALLARDO, J. R. & REAVEY, D. (2018). Learning Science Concepts by Teaching Peers in a Cooperative Environment: A Longitudinal Study of Preservice Teachers. Journalof the Learning Sciences, 28(1), 73-107. 

STRZELECKA, E., & BOSTRÖM, L. (2014). Lärares strategier i grammatikundervisning i svenska. Härnösand: Mittuniversitetet. 

SÄLJÖ, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 

TELEMAN, U (red.) (1987). Grammatik på villovägar. Solna: Esselte studium

TRIGWELL, K., PROSSER, M. & WATERHOUSE, F. (1999). Relations between teachers' 

approaches to teaching and students' approaches to learning. Higher Education, 37(1), 57- 70. 

TRIGWELL, K. & SHALE, S. (2004). Student learning and the scholarship of university teaching. Studies in Higher Education, 29(4), 523-536. 

WENNERSTEN, L. (2023). Reflektion som undervisningsmetod och modell för formativ undervisning i biologi för lärarstudenter. Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen. Växjö, Institutionen för didaktik och lärares praktik, Linnéuniversitetet, 9-30. 

WINKA & RYEGÅRD

Katarina Lundin är professor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, och har utnämnts till excellent lärare. Hon har skrivit såväl artiklar som ett flertal forskningsbaserade läromedel om grammatik för ämneslärarstuderande. Hennes grammatikdidaktiska forskning syftar även till att de grammatiska analysredskapen ska kunna användas som redskap i ett skriv- och textutvecklande arbete med elever, med utgångspunkt i ett gemensamt satsschema för huvudsatser och bisatser. Hon arbetar för närvarande med två praktiknära forskningsprojekt om elevers skrivande.

Föredrag: Designing Podcast Assessments in Literature Studies
In this presentation, we share our experience of using a podcast assignment as part of the assessment in an English litertaure course. To encourage collaborative discussion and reflection on theoretical concepts introduced in the course, students worked in groups to discuss texts they had read. Rather than reading the same novel, each student within a group had read different novels, requiring them to explain their texts to one another and apply shared theoretical concepts across different literary works. The assignment draws on research on student-generated podcasts, or "podagogies" (Chester, 2018), which emphasises podcasts as a medium that can foster deep learning, reflection, and collaborative meaning-making. By asking students to negotiate interpretations collectively, the assessment positioned literary knowledge as something developes through dialogue rather than reproduced individually. 

We reflect on both the benefits and challenges of this assessment format, including issues of group dynamics, assessment design, and student engagement. We argue that podcasts offer a valuable alternative to more traditional assessment formats by creating opportunities for peer learning, collaborative interpretation, and authentic academic discussion.

Reference
Chester,  Andrea. 2018.  Podcasting.  In The SAGE  Encyclopedia  of  the Internet, edited by Barney Warf, 707–711. London: Sage.

Cecilia Wadsö-Lecaros är docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum. Hon är också utnämnd till excellent lärare. Ellen Turner är docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum och även hon utnämnd till excellent lärare. 

Cecilia Wadsö-Lecaros är docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Språk- och litteraturcentrum. Hon är också utnämnd till excellent lärare. Ellen Turner är docent i engelska vid Språk- och litteraturcentrum och även hon utnämnd till excellent lärare. 

Föredrag: Structuring Canvas to ease everyone’s workload
A clear, consistent Canvas structure helps students find information and understand expectations, while reducing teachers’ time spent on questions and keeping information up to date in multiple places. Drawing on findings from Sunet’s 2026 survey on Canvas use at Swedish universities and higher education institutions, this session highlights common student challenges and offers practical principles for structuring Canvas courses that are easy to navigate. 

Björn Fritz har disputerat i konsthistoria och arbetar som lärare i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kulturvetenskaper. Han är också verksam som pedagogisk utvecklare vid Enheten för undervisningsstöd vid Lunds universitet.  

Workshop: Kom i gång med egen videoinspelning i Canvas Studio
Vill du själv prova på att spela in pedagogiska filmer? I denna workshop får du lära dig hur det går till att göra enkla och effektiva inspelningar i undervisningssyfte. Workshoppen passar dig som vill utveckla din digitala undervisning och hitta nya sätt att kommunicera med dina studenter.

Ivar Björnsson är universitetslektor vid Avdelningen för konstruktionsteknik och systemadministratör för Genombrottet vid LTH. Han är också fakultetskoordinator vid Enheten för undervisningsstöd. Daniel Strömgren är projektkoordinator för videoproduktion, ansvarig för Videostudion och verktygsspecialist för Studio vid Enheten för undervisningsstöd.

Sidansvarig: ingela.johanssonrom.luse | 2026-09-17