Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 564845 hits

TA-personalen mest nöjd med att jobba hemma

Åsikterna om distansarbete går isär. På Naturvetenskapliga fakulteten är TA-personalen till stor del positiv medan många forskare, postdoktorer och, inte minst, doktorander har motsatt uppfattning. – Det skulle förvåna mig om det ser annorlunda ut på andra håll inom LU. Alla har ju varit i samma läge så jag tror inte att Naturvetenskapliga fakulteten utmärker sig på något sätt, säger Ragnhild Möll

https://www.lu.se/artikel/ta-personalen-mest-nojd-med-att-jobba-hemma - 2026-06-22

Kapplöpning mot tiden på UB

Om man lyckas digitalisera en miljon sidor om året så tar det mer än tvåhundra år innan allt svenskt tryck finns tillgängligt på nätet. Det skrämmer dock inte landets sex stora forskningsbibliotek som nu gått samman med förhoppningen om att komma ifatt resten av Europa. – I Sverige var vi sena på denna bollen, konstaterar bibliotekarie Håkan Håkansson. Han har digitaliseringan av Ravensbrück­arkiv

https://www.lu.se/artikel/kapplopning-mot-tiden-pa-ub - 2026-06-22

Socker – lyxvaran som blev vardagsmat

Årets sötaste helg står för dörren. Kanske bakar du pepparkakor, lägger in sill, kokar knäck och sötad risgrynsgröt. Men vad betyder det söta för oss och vad är historien bakom sockrets intåg i vår vardag? – Det söta och det feta har ganska långt tillbaka haft hög status. Därför har det varit naturligt med något sött som gåvor eller att bjuda på vid fest och högtider så långt tillbaka i tiden som

https://www.lu.se/artikel/socker-lyxvaran-som-blev-vardagsmat - 2026-06-22

En ständig kamp mot sockret

Julen är årets största mathelg och under flera veckor frossar vi i skumtomtar, knäck, julmust och marsipangrisar. Emily Sonestedt är socker­forskare med tre egna barn och hon kämpar precis som vi andra med att begränsa sockerintaget. Sedan lösgodiset introducerades på 1980-­talet har godiskonsumtionen i Sverige ökat från 10 till 15 kg per person och år. Idag äter svenskarna mest godis i hela värld

https://www.lu.se/artikel/en-standig-kamp-mot-sockret - 2026-06-22

Etta på sockertoppen

Svenskarna äter mest godis i hela världen och under julen blir det värre än vanligt. Som nutritionist försöker Emily Sonestedt ­begränsa sockerintaget inte minst hos sina egna barn, men faller själv ibland för favoritgodiset vingummi. Etnologen Håkan ­Jönsson berättar vilken hög status det söta och det feta har haft genom historien. Och nog står sig sockret än som något lyxigt ”sweet life”. Se län

https://www.lu.se/artikel/etta-pa-sockertoppen - 2026-06-22

IT-direktören: Mycket talar mot längre datoranvändning

– Det är inte ekonomiskt försvarbart att förlänga användnings­tiden på universitetets datorer. Det säger IT-direktör John Westerlund apropå den kartläggning som masterstudenterna i klimatstrategi gjort med slutsatsen att datorsvinnet vid LU är omfattande. LUM skrev i förra numret om studenternas utvärdering av universitetets återanvändning av teknik inom ramen för kursen ”Tilllämpad klimatstrategi

https://www.lu.se/artikel/it-direktoren-mycket-talar-mot-langre-datoranvandning - 2026-06-22

Fem tips för att hålla karriärvägar fria från bias

Transparenta rekryteringsprocesser utan bias, partiskhet, är ett av universitetets fokusområden. Särskilda processobservatörer, som kan granska hela processen, ska nu utbildas. Fysikprofessor Tomas Brage leder projektet och här ger han tips på vad man bör tänka på. • Lär känna karriärvägen och ta reda på var den läcker. Var i karriären från doktor, postdoktor, lektor, docent, professor – ­faller d

https://www.lu.se/artikel/fem-tips-att-halla-karriarvagar-fria-fran-bias - 2026-06-22

Ny forskning identifierar möjligt behandlingsmål för fettleversjukdom

Metabolt associerad steatotisk leversjukdom (MASLD) kan leda till allvarligare former av leversjukdom, som leversvikt. En ny studie, ledd från Lunds universitet, presenterar nya resultat som kan leda till bättre behandlingsmöjligheter i framtiden. Det internationella forskarlaget identifierade ett förändrat genuttryck i prover från individer med obesitas, MASLD och leverfibros. Kortfakta om studie

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-identifierar-mojligt-behandlingsmal-fettleversjukdom - 2026-06-22

En droppe som räddar synen på för tidigt födda barn

Ögonläkaren och forskaren Lotta Gränse vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har kunnat visa att ögondroppar med kortison kan förhindra utvecklingen av den mycket allvarliga ögonsjukdomen ROP hos spädbarn. Det har revolutionerat behandlingen och innebär att huvuddelen av barn i södra sjukvårdsregionen med svår ROP inte behöver traditionell behandling i narkos för att undvika svår sy

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-droppe-som-raddar-synen-pa-tidigt-fodda-barn - 2026-06-22

Antibiotika kan påverka tarmfloran på lång sikt

Antibiotika hjälper kroppen att bekämpa infektioner och ska helst ge så lite negativ påverkan på människan som möjligt. Nu visar en ny studie i tidskriften Nature Medicine att användning av antibiotika kan påverka den mänskliga tarmfloran i flera år. Studien visar också att vissa preparat gav större påverkan på tarmfloran än andra. – Det är fantastiskt att vi har antibiotika som hjälper oss att be

https://www.medicin.lu.se/artikel/antibiotika-kan-paverka-tarmfloran-pa-lang-sikt - 2026-06-22

Kartläggning av genvarianter som påverkar tarmflora och sjukdomsrisk

Studier av tarmfloran kan ge ny kunskap om hur hälsan och risken för att utveckla olika sjukdomar påverkas. Marju Orho-Melander vid Lunds universitet är en av författarna till två nya artiklar i Nature Genetics som har upptäckt flera nya genvarianter i den mänskliga arvsmassan som har betydelse för vilka bakterier som finns i tarmen. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för ce

https://www.medicin.lu.se/artikel/kartlaggning-av-genvarianter-som-paverkar-tarmflora-och-sjukdomsrisk - 2026-06-22

Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos - 2026-06-22

Cancerfonden satsar på unga forskare

Med fokus på unga forskare i början av sina karriärer har Cancerfonden beslutat att dela ut 135 miljoner kronor. Pengarna går till 49 forskartjänster varav nio forskartjänster går till Lunds universitet. Bland de som får anslag är Jiten Sharma, postdoktor vid Lunds universitet, som forskar om hur järn från till exempel luftföroreningar och cigarettrök kan bidra till utvecklingen av lungcancer.  –

https://www.medicin.lu.se/artikel/cancerfonden-satsar-pa-unga-forskare - 2026-06-22

Agenda 2030 Award till Anna Stubbendorff för forskning om hållbar kost

Anna Stubbendorff är årets vinnare av hållbarhetspriset Agenda 2030 Award vid Lunds universitet. Hon uppmärksammas för forskning som visar att när vi lägger klimatvänlig mat på tallriken gynnar det såväl miljön som vår personliga hälsa. I januari disputerade Anna Stubbendorff vid den Medicinska fakulteten med en avhandling om hållbar kost och dess påverkan på vår hälsa. Bakgrunden är att vår nuvar

https://www.medicin.lu.se/artikel/agenda-2030-award-till-anna-stubbendorff-forskning-om-hallbar-kost - 2026-06-22

"Digitala bröst" kan ge skjuts åt bröstcancerscreening

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare och mer säkert än i dag – utan att utsätta patienter för strålning eller fler undersökningar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvi

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitala-brost-kan-ge-skjuts-brostcancerscreening - 2026-06-22

Recept på framtidens antikroppar belönas

Anna-Greta Crafoords pris för bästa avhandling vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet 2025, tilldelas Arman Izadi. Han belönas för sitt avhandlingsarbete i vilket han utvecklat recept för nya effektivare antikroppar mot infektioner. Priset delas ut av Läkaresällskapet i Lund och Arman Izadi mottar priset vid sällskapets vårmöte torsdagen den 9 april 2026 kl. 18:00 på Locus Medicus, Lund, då

https://www.medicin.lu.se/artikel/recept-pa-framtidens-antikroppar-belonas - 2026-06-22

Familjen Kamprads stiftelse firar 15 år - hur har det gått?

I år firar Familjen Kamprads stiftelse 15 år. Under dessa år har stiftelsen gjort betydande insatser för svensk forskning och Lunds universitet har haft förmånen att ta del av ett stort antal generösa donationer som bidragit till viktiga framsteg. Flera forskningsprojekt vid Medicinska fakulteten har fått stöd av stiftelsen. Projekten spänner över områden som åldrande, cancervård, hjärt-kärlhälsa

https://www.medicin.lu.se/artikel/familjen-kamprads-stiftelse-firar-15-ar-hur-har-det-gatt - 2026-06-22

Forskare förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes

Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom redan innan en diabetesdiagnos ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes - 2026-06-22

Ny AI-modell kan upptäcka flera kognitiva hjärnsjukdomar i samma blodprov

Symtombilden för olika neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra och diagnostisering av åldersrelaterade kognitiva symtom är komplext. En patient kan ha flera överlappande sjukdomsprocesser i hjärnan samtidigt. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar från ett enda blodprov. Olika neurodegenerativa ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov - 2026-06-22

Från 1st Ave i New York till Sölvegatan i Lund

Det blir en omställning på många sätt för David Fenyö när han efter 34 år i USA får en möjlighet att återvända till Sverige. Genom ett rekryteringsanslag på 50 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kan han flytta sin forskning inom precisionsmedicin till Lunds universitet. Och svenska språket har han med sig sedan barnsben. – Vi kom från Ungern till Sverige när jag var fem år o

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-1st-ave-i-new-york-till-solvegatan-i-lund - 2026-06-22