Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen. - It’s the final countdown för genetiken, säger professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescentrum och en av de främsta diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/final-countdown-genetiken - 2026-06-29

Cirkulär ekonomi har under senare år blivit en ledstjärna inom industri- och miljöpolitik. Men hur bra är det egentligen? Definitionen av en cirkulär ekonomi är oklar och saknar substans, menar en grupp forskare från Lunds universitet och KTH. Det riskerar bli en skenlösning om vi inte slutar tala om det som en universallösning på allehanda miljöproblem. Cirkulär ekonomi har blivit en känd och erk

https://www.lu.se/artikel/cirkular-ekonomi-inte-den-universallosning-manga-hoppats-pa - 2026-06-30

Årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet tilldelas i år Alexandru Schiopu, docent i kardiologi. Han får utmärkelsen och priset på 80 000 kronor för sin framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom. Motivering till priset: "För hans framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom, vilken på ett föredöm

https://www.lu.se/artikel/lunds-fernstromspris-forskning-som-forbattrar-behandling-av-hjartsjukdom - 2026-06-30

Soft girls vill inspirera sina medsystrar att skippa karriären, bli försörjda av en man och i stället satsa på familj och skönhet. För 60 år sedan såg det radikalt annorlunda ut. Då arbetade statliga ” influencers” för att kvinnorna skulle lämna hemmafrutillvaron för arbetsmarknaden. Begreppet soft girl kom med på listan över 2024 års nyord. En soft girl kan enklast beskrivas som en uppåtgående tr

https://www.lu.se/artikel/statliga-influencers-drev-kvinnor-till-arbete-nu-vill-soft-girls-ha-dem-hemma - 2026-06-30

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels r

https://www.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Efter många års intensiv forskning finns nu en metod som underlättar tidig upptäckt av bröstcancer, brösttomosyntes. Både träffsäkerhet och komfort överglänser vad som är möjligt med nuvarande mammografiscreening. Resultaten framkommer i en stor gemensam screeningstudie från Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lu

https://www.lu.se/artikel/ny-screeningmetod-hittar-fler-brostcancertumorer - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark McCarthy professor vid universitetet i Oxford för vad vi vet om den verkliga orsaken och sa

https://www.lu.se/artikel/typ-2-diabetes-och-fetma-vad-vet-vi-egentligen - 2026-06-30

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en "päls" av nanopinnar som gör dem mindre störande för hjärnvävnaden. Men då får dessa nanopinnar (nanowires) inte vara över en viss längd. Det är slutsatsen av ett för

https://www.lu.se/artikel/kortkorta-nanopinnar-bast-hjarnan - 2026-06-30

Mineraler och metaller behövs för batterier, motorer och för elektrifieringen. Men var gruvor ska etableras och hur man ska hantera deras påverkan är komplicerat och svårlöst. Tre forskare reflekterar kring om mineralutvinningen kan bli hållbar. Jakten på mineraler skapar nya konflikter. När efterfrågan på metaller till batterier och motorer ökar uppstår debatt om var gruvor ska ligga och vilken p

https://www.lu.se/artikel/hallbar-mineralutvinning-svarknackt-not - 2026-06-30

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-06-29

Det har gått ett decennium sedan världens länder skrev under Parisavtalet. Statsvetaren Fariborz Zelli summerar vad som överraskat – både positivt och negativt – i klimatpolitiken under de senaste tio åren och blickar även framåt. Vilken har varit den största framgången med Parisavtalet hittills?Jag skulle nog säga att den största framgången är att FN lyckats behålla sin centrala roll i det global

https://www.sam.lu.se/artikel/vantat-och-ovantat-tio-ar-efter-parisavtalet - 2026-06-29

Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägare när det gäller att begränsa klimatförändringen. Men mycket forskning kvarstår innan vi får en fullständig förståelse för skogens roll när det gäller att lagra kol. Som ett hjälpmedel i denna forskning har Natascha Kljun utvecklat en ”fo

https://www.lu.se/artikel/skogen-hjalper-oss-na-klimatmalen - 2026-06-29

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Almedalen, doktorspromotionen, enklare utbildningssamarbeten, ESS, Afrikastrategi, Universitetsstyrelsen, Lärosäten Syd, Delegationsresa till Stanford och Berkeley samt Kunskapsveckan är några av punkterna i detta rektorsbrev. Doktorspromotion den 5 juni blev en fin och minnesvärd högtid. Rektors högtidstal vände si

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-16-juni - 2026-06-30

I mer än sex år har processen pågått för att EU ska godkänna ett flerårigt och miljövänligt sädesslag med potential att förändra Europas jordbruk i grunden. Att det drar ut på tiden beror på ett förlegat regelverk som behöver ändras, menar forskare. Kernza är ett perennt spannmål med meterlånga rötter som är bra för både miljön och klimatet. Spannmålet, med vete som närmaste släkting, är godkänt i

https://www.lu.se/artikel/beslut-om-nytt-spannmal-har-fastnat-i-eus-regelverk-i-sex-ar - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Som styrelseordförande i Crafoordska stiftelsen har Ebba Fischer bland annat medverkat till inrättandet av en professur i ämnet mänskliga rättigheter och stöttat flera initiativ med inriktning på konst, musik och historia. 2014 utnämndes hon till hedersdoktor vid Lunds universitets humanistiska fakultet. Som en av g

https://www.lu.se/artikel/filantrop-med-oga-studenternas-basta - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till. Nya berättelser om klimat, GMO, vaccination och andra

https://www.soc.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Geologer har länge hävdat att djurens uppkomst möjliggjordes tack vare en ökande syrehalt i atmosfären, men det är en tes som varit svår att bevisa. Nu har forskare vid Lunds universitet angripit frågan tvärvetenskapligt och lagt fram en ny hypotes om varför djuren lyckades diversifiera för cirka 543 miljoner år sed

https://www.lu.se/artikel/ny-hypotes-om-djurens-evolutionara-succe-med-hjalp-av-tumorbiologi - 2026-06-29

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-06-29