Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att genetiskt manipulera hormonproducerande tarmceller har amerikanska forskare lyckats få dem att tillverka insulin. Försöken är utförda på möss men forskarna utesluter inte att samma princip skulle kunna tillämpas på patienter med typ 1 diabetes. - Resultaten visar att det går att styra vilken sorts hormoner

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mossens-tarmceller-borjar-tillverka-insulin - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Enzymet arginas kan spela en nyckelroll för uppkomsten av hjärt- kärlsjukdom hos personer som redan har diabetes typ 2. Arginas motverkar enligt forskarna bildningen av skyddande kväveoxid i blodkärlen – och behandling som hämmar detta enzym visade sig minska risken för kärlkramp hos diabetespatienterna. Detta visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enzym-forklarar-karlkramp-hos-diabetiker - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kroppens bruna fettceller har en nyckelroll i utvecklandet av fetma och diabetes. Forskare har nu upptäckt att vi människor har två sorters bruna fettceller – inte en som tidigare antagits. Rönen, som publiceras i Nature Medicine av forskare vid Sahlgrenska akademin, öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de br

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brun-fettcell-oppnar-framtida-behandling-av-fetma - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt för

https://www.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2026-06-26

Genom avancerade sedimentanalyser har ett forskarlag kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Forskarna kan bland annat slå fast att det förekommit oförklarliga klimatsvängningar som varat mellan 20 och 150 år. I studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience kan forskarna presentera helt nya uppgifter om Europas historiska klimat. Tack vare sed

https://www.lu.se/artikel/tyska-och-gronlandska-borrkarnor-skvallrar-om-mystiska-klimatsvangningar - 2026-06-26

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2026-06-25

Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter före

https://www.biologi.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2026-06-25

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. I sin doktorsavhandling har Zachary J. Nolen undersökt hur förlusten av gräsmarker i södra Sverige på

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Företagsbyggaren och mecenaten Bo Hjelt och den internationellt framstående glykobiologiforskaren professor Henrik Clausen blir hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2019. De kommer att promoveras i Lunds domkyrka den 24 maj 2019. Bo Hjelt, född i Finland och uppvuxen i Sverige, är en entreprenör som framgångsrik

https://www.lu.se/artikel/hedersdoktorer-vid-medicinska-fakulteten-2019 - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid LTH och ingår i Seoul International Energy Advisory Council, ett rådgivande organ som arbetar med energieffektivisering och hållbar utveckling i Sydkoreas huvudstad. Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid LTH och ingår i en internationell g

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-ger-seoul-rad-om-energieffektivisering - 2026-06-25

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2026-06-25

Torråret 2018 drabbades Sverige av en mängd skogsbränder. Nu har ett forskarlag, lett från Lund, undersökt hur klimatförändringarna påverkar de skadade skogarnas utveckling och möjligheter att ta upp koldioxid. De boreala skogarna är i princip ett och samma vegetationsområde som sträcker sig runt hela den norra hemisfären på jorden. Dessa skogar, som täcker majoriteten av Sveriges yta, spelar en v

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unik-faltstudie-visar-hur-klimatforandringarna-slar-mot-brandskadade-skogar - 2026-06-25

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2026-06-25

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. I sin doktorsavhandling har Zachary J. Nolen undersökt hur förlusten av gräsmarker i södra Sverige på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-06-25

Nordliga våtmarker har under tusentals år ackumulerat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet. Men en ny studie visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommaren. Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har län

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-slar-extra-hart-mot-nordliga-vatmarker-under-sensommaren - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2026-06-25

Medarbetarna är i de flesta fall nöjda med närmaste chefens kommunikation. Men ledningens kommunikation får betydligt sämre betyg. Ett öppet kommunikationsklimat är avgörande för att skapa förtroende för högsta ledningen. Det är några av slutsatserna i ett forskningsprojekt om kommunikativa organisationer. Forskare vid Lunds universitet har under tre år undersökt vilken betydelse kommunikationen h

https://www.lu.se/artikel/kommunikativ-formaga-ar-viktigt-i-arbetslivet - 2026-06-25

Att alla studenter ska lära sig om hållbarhet någon gång under sin utbildning har Universitets- och Högskolerådet beslutat. Men hur kan man som lärare inkludera hållbarhet i sin undervisning – utan att slå knut på sig själv i ett ofta pressat tidschema? Det är bara en av frågorna som behandlats i seminarieserien Teaching & Learning in Higher Education - Principles & Practices under höstterminen. N

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/seminarium-19-januari-sustainable-teachersom-att-arbeta-hallbart-som-larare - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I den hittills största studien av läkemedelsmissbruk i Europa framkommer att fler än tolv procent av svenskar över 12 år har missbrukat receptbelagd medicin. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry, baseras på studier i fem europeiska länder, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Span

https://www.lu.se/artikel/lakemedelsmissbruk-i-europa - 2026-06-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat sig i vår arvsmassa spelar en viktig roll för att bygga de komplexa nätverk som särprä

https://www.lu.se/artikel/gor-virusen-oss-smartare - 2026-06-26