Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 552651 sökträffar

Welcome to our new PhD student from Ukraine

Since 24 February, nothing has been the same for Ukrainian researchers. In this urgent situation, we have been able to offer one of them a Ph.D. position. We welcome our new colleague, Nadia Kravchenko, who is eager to share her thoughts about how we may all contribute to this period to be as constructive as possible, despite the threatening circumstances. It is impossible not to be touched by the

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/welcome-our-new-phd-student-ukraine - 2025-12-21

Biomarker reveals inflammatory changes in the brain with Alzheimer’s disease

Inflammatory responses in the brain have long been suspected of playing a role in Alzheimer’s disease, but are challenging to monitor in the living human brain. An international collaboration including researchers at MultiPark, Lund University has made it possible to detect elevated levels of Galectin-3, a protein expressed in the immune cells inside the brain. The results were published in Acta N

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/biomarker-reveals-inflammatory-changes-brain-alzheimers-disease - 2025-12-21

Does Alzheimer’s disease start inside neurons? – Interview with Tomas Roos, recently recruited to our lab

The aggregation of the protein Amyloid-beta (Abeta) into plaques outside the nerve cells has been recognized in patients with Alzheimer’s disease since 1905. But eliminating the plaques has not helped patients so far. Still, Tomas Roos was recently recruited as a postdoc in our lab. He thinks that Abeta matters, but we may need to focus on the aggregates elsewhere. Earlier this spring, he defended

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/does-alzheimers-disease-start-inside-neurons-interview-tomas-roos-recently-recruited-our-lab - 2025-12-21

Why research replication fails

Communication is key in research. Recently, our lab had a team-building day at the beach. And a simple Lego game can tell very much about the reasons behind the reproducibility crisis in science. Getting together to communicate new ideas and build relationships is critical for maintaining a vital research group. That is why our lab arranges a team-building once a year, together with the experiment

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/why-research-replication-fails - 2025-12-21

CoPARLU –Centre of Physical Activity Research at Lund University

Collaboration is the most efficient way of moving science forward. That is why our research group initiated a network inviting all researchers interested in physical activity investigations at Lund University. Since 2022, we coordinate CoPARLU, a new center of physical activity research at Lund University. Having a physically active lifestyle has been associated with a broad range of health benefi

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/coparlu-centre-physical-activity-research-lund-university - 2025-12-21

Neuroimmune crosstalk in early Alzheimer’s disease – PhD interview with Megg Garcia-Ryde

Megg Garcia-Ryde’s thesis sheds light on the early pathological processes in Alzheimer’s disease and the interplay between neurons and microglia as the disease evolves. October 10, she defends her thesis. Now, she gives her perspectives from a close collaboration between the experimental neuroinflammation laboratory and the experimental dementia research group and how she brings together the exper

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/neuroimmune-crosstalk-early-alzheimers-disease-phd-interview-megg-garcia-ryde - 2025-12-21

Nailed it: why do the Swedes nail their thesis?

Nailing one's doctoral thesis by simply nailing it up for viewing is an old tradition that possibly dates back to Martin Luther. The tradition has lost its former glory but is still a reason to invite people to a party. Here, Megg Garcia Ryde talks about her nailing. How was the actual nailing? It took some time but went fairly smoothly! I’m the handy person in my household, so I brought my awl to

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/nailed-it-why-do-swedes-nail-their-thesis - 2025-12-21

Blåmesar trögare än talgoxar

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe

https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-12-21

Bins utsatthet för bekämpningsmedel är art- och landskapsberoende

Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara för det solitära biet och humlan, arter som söker föda över mindre ytor än honungsbiet. Denna upptäckt stöder de semi-naturl

https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2025-12-21

Flyttfåglar rastar för att boosta immunförsvaret

Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-12-21

Fågelmatning gör småfåglar friskare

Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-12-21

Alger i svenska insjöar ger nycklar till hur komplext liv på jorden utvecklats

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-12-21

Förändrat klimat ritar om den svenska fågelkartan

Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-12-21

Fladdermusens förmåga att omvandla energi till muskelkraft påverkas av flyghastigheten

Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ

https://www.biologi.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-12-21

Mikroorganismers klimatanpassning kan bromsa global uppvärmning

En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-12-21

Bakterier livsviktiga för insekters mångfald och överlevnad

Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-12-21

Fåglar som häckar i hålor anpassar sina ögon till mörker på bara en sekund

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-12-21

Urbana talgoxar mindre stressade än kusinerna från landet

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-12-21

Vi är alla från Asgård – mystiska mikroorganismer avslöjade som nyckel till komplexa livsformers ursprung

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-12-21

Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina skogslevande släktingar

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av mi

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-12-21