Sökresultat

Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensanalys för att uppskatta hälsoeffekterna av en hypotetisk miljözon i Malmö. Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär de

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2026-05-09

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2026-05-09

Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus. Hon är också ansvarig för den nu prisade studien, ”The T-REX trial: Tailored regional e

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2026-05-09

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom diabetisk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2026-05-09

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2026-05-09

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2026-05-09

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2026-05-09

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2026-05-09

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2026-05-09

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2026-05-09

”Vi vet att träning fungerar olika för olika människor, men än så länge vet vi inte varför.” Det säger Ola Hansson som forskar om gener, muskelfunktion och träning. Han vill förstå hur våra gener påverkar hur vi svarar på träning. – Drömmålet är att hitta biomarkörer som hjälper läkare att skräddarsy individanpassade träningsprogram för att förebygga olika sjukdomar. Till exempel träning som motve

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valja-traning-efter-gener - 2026-05-09

När Malmöbor födda i Irak erbjöds matlagningskurser och information om hälsa minskade de i vikt och mådde bättre – viktiga resultat i en befolkningsgrupp där risken att utveckla typ 2-diabetes är hög. Forskaren och läkaren Louise Bennet ledde en studie som gjordes 2015 inom ramarna för den större studien MEDIM (Migration och etnicitet för diabetesutvecklingen i Malmö). I MEDIM-studien deltog cirka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/risken-diabetes-minskade-med-nya-vanor - 2026-05-09

Diabetesforskarna Allan Vaag och Lena Eliasson är nya koordinatorer för Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och det strategiska forskningsområdet EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden). De närmaste åren kommer de att arbeta för att förstärka och vidareutveckla pågående samarbeten. Allan Vaag är ny koordinator sedan årsskiftet och leder verksamheten i nära samarbete med vice koor

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/strategiskt-forskningsomrade-inom-diabetes-far-nya-koordinatorer - 2026-05-09

Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Studien har letts av forskare vid Lunds universitet, Johns Hopkins University och Chinese University of Hong Kong. Artikeln publiceras nu i Communications Medicine. Personer med typ 2-diabetes har två gånger högre risk att utvec

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-05-09

Mycket diabetesforskning handlar om att förstå vad som händer när de insulinproducerande cellerna förstörs. Forskare vid Lunds universitet har valt ett annat angreppssätt. Det går ut på att förstå vad som skyddar cellerna. I sin forskning visar de hur ett protein i kroppens immunförsvar skyddar de insulinproducerande cellerna från att inflammeras och dö. Studien som publiceras i PNAS är ett exempe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/proteinet-som-skyddar-insulinproducerande-celler - 2026-05-09

Typ 2-diabetes är ett omfattande globalt hälsoproblem och sjukdomen har visat sig ha en koppling till muskelfunktion och träningsrespons. En ny doktorsavhandling vid Lunds universitet ökar kunskapen om musklernas roll för utvecklingen av sjukdomen. På sikt kan kunskapen leda till förebyggande strategier och behandlingar. Vid typ 2-diabetes fortsätter bukspottkörteln oftast tillverka insulin under

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-forskning-okar-kunskapen-om-musklernas-roll-typ-2 - 2026-05-09

Tycker du att personer med fetma har sig själv att skylla för sin övervikt? Tune H Pers försöker avliva seglivade myter genom sin forskning om hjärnans betydelse för utvecklingen av fetma. Diabetesforskaren vid Köpenhamns universitet tilldelas nu Leif C. Groop-priset för sin forskning om fetma och typ 2-diabetes. Prismotivering"Tune H Pers tilldelas 2024 års Leif C. Groop-pris för framstående diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tune-h-pers-prisas-framstaende-forskning-om-fetma-och-diabetes - 2026-05-09

En behandling som har visat sig minska utvecklingen av åderförfettningsplack hos möss har nu testats på människor med psoriasis. Jan Nilsson vid Lunds universitet är en av forskarna bakom den kliniska studien som visade på en minskad inflammation i kranskärlen, vilket i sin tur kan ge minskad risk att dö av hjärtinfarkt hos dessa patienter. Personer med diabetes är ännu en patientgrupp som kan få

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-behandling-av-aderforfettning-kan-minska-risken-att-do-av-hjartinfarkt - 2026-05-09

Vem är i riskzonen att utveckla graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes? Varför utvecklar inte alla som har fetma typ 2-diabetes? Hjelt Diabetes Foundation ger stöd åt två forskare vid Lunds universitets diabetescentrum som söker nya svar på dessa frågor. Graviditetsdiabetes innebär att kroppen inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin under graviditeten. Den här formen av diabetes går

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-fetma-och-graviditetsdiabetes-far-stod-av-hjelt-diabetes-foundation - 2026-05-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De styr allt som vi tänker och gör, de ger oss förmågan att känna smärta och att utsöndra insulin. Det handlar om ”jonkanaler” som finns i varenda en av våra celler och som styr de elektriska impulserna i våra nerv- och muskelceller. - För mig är de själva livsgnistan, säger Dame Francis Ashcroft, professor vid univ

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fran-injektioner-till-piller-forskningen-bakom-nyfoddhetsdiabetes - 2026-05-09