Sökresultat

Lyso-PC and macrophage interplay Lyso-PC and macrophage interplay Katarina Berg Abstract Atherosclerosis is triggered by LDL entrapment in the vessel wall. Oxidation and enzymatic processing of LDL give rise to inflammatory mediators such as lyso-PC. These inflammatory mediators attract monocytes into the vessel wall where they differentiate into macrophages. The macrophages adopt different phenot

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/05/Abstract_Lyso-PC-and-macrophage-interplay_Katarina-Berg.doc - 2026-07-03

Evcvcvcvcvcvcvcv Förmågan att känna törst minskar med stigande ålder och det blir lätt en risk att kroppen får för lite vätska och blir uttorkad. Det är därför viktigt att du dricker tillräckligt. Utarbetad av: Carin Andersson, Sylvia Bianconi Svensson och Elisabet Johansson Leg dietister Mars 2011 Bra mat för seniorer Som senior är det bättre att väga lite för mycket än för lite Goda val Ät allsi

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/06/E8B_Mat_for_Seniorer-Mars-2011.pdf - 2026-07-03

PowerPoint-præsentation U N I V E R S I T Y O F C O P E N H A G E N Låg energitillgänglighet hos kvinnor - påverkan på reproduktivhälsa samt energi- och benmetabolism Ottsen A.K. Department of Human Nutrition, University of Copenhagen & Segerström Å. Department of , University of Lund LÅG ENERGITILLGÄNGLIGHET Energitillgänglighet beskrivs som den mängd energi som kommer från mat intag som finns ti

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/09/Poster-%C3%85sa-Segerstr%C3%B6m-110423.pdf - 2026-07-03

forskare: marika bajc klinik/institution: bild- och funktionsdiagnostiskt centrum lund, skånes universitetssjukhus; klinisk fysiologi, lunds universitet e-post: marika.bajc@med.lu.se N Y A M Ö J L I G H E T E R I N O M D I A G N O S T I K E N A V H J Ä R T - O C H L U N G S J U K D O M 11. Tredimensionell tomografisk lungscintigrafi (V/P SPECT; lungventilation/perfusion SPECT) är en ny metod som f

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-11.pdf - 2026-07-03

Förkylningsvirus drab- bar både näsa och bronker Det finns många olika sorters förkylningsvirus; minst 200 känner vi till. Rhinovirus tillhör den vanligaste virus- familjen och den sprids främst genom luftburna partiklar tiotals meter vid nysningar och hosta. Rhinovirus över lever cirka fyra timmar utan- för kroppen. God handhygien liksom att nysa och hosta i armvecket rekommenderas. Rhinovirus är

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-2.pdf - 2026-07-03

forskare: helena linge, arne egesten klinik/institution: lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: helena.linge@med.lu.se Å L D R A N D E O C H I N F E K T I O N E R 8. Nationell statistik för lung- infl ammation hämtad från pneumoniregistret: totalt registrerades 4353 patienter med pneumoni i Sverige år 2010. Medianåldern var 69 år. 16 % av dessa patienter vårdades i respirator mer ä

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-8.pdf - 2026-07-03

Insta l lat ionen äger rum i Lunds univers i tets aula fredagen den 14 oktober 2011 kl 16.00 Professorsinstallation 3 Förord Välkomna till den högtidliga professors­ installationen! Ordet universitet kommer av det latinska universitas, som betyder ungefär helhet, det hela. Detta ord har samband med universus med betydelsen hel, allomfattande, egentligen vänd åt ett håll, liksom med universum och u

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/Professorsinstallationsbroschyr_ht2011_lowNY.pdf - 2026-07-03

10. forskare: anna-karin larsson, maria lundström, emil tykesson, anders malmström klinik/institution: lungbiologi, lunds universitet e–post: anna-karin_l.larsson@med.lu.se L Ä K E M E D E L S U T V E C K L I N G – F R Å N C E L L T I L L P A T I E N T Lungvävnad från patienter med olika lungsjukdomar har gett oss möjlighet att bättre förstå vad som äger rum i lungan. Tidigare har den perifera lun

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-10.pdf - 2026-07-03

forskare: annika andersson-sjöland, sara rolandsson, lennart hansson, ingrid skog, leif eriksson, leif bjermer, stefan scheding, gunilla westergren-thorsson klinik/institution: lungbiologi, lungmedicin och allergologi, lunds universitet e-post: annika.andersson_sjoland@med.lu.se L U N G T R A N S P L A N T A T I O N – E T T N Y T T O R G A N I E N N Y M I L J Ö 9. Lungtransplantation är en behandl

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-9.pdf - 2026-07-03

F o rs k a rg ru p p e n H ä ls a A k ti v it e t o ch V ä lb e fi n n a n d e Forskargruppen HAV under- söker samband mellan män- niskors dagliga aktiviteter och deras upplevelse av välbefin- nande och livskvalitet. I mönst- ret av vardagliga aktiviteter kan det finnas rekreerande och terapeutiska mekanismer som om de blir kända kan nyttjas i folkhälsoarbete och hälso- och sjukvård. Vi studerar s

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2012/02/havA4_09_sve_org-press.pdf - 2026-07-03

Resistensbestämning   av  bakterier     –  så  här  går  det  ,ll   TEXT:  ELISABET  SJÖBERG  WESTER   FOTO:  ROGER  LUNDHOLM   •  Vägen  ,ll  resistensbestämning  börjar  med  aK   sjukvårdens  personal  tar  eK  prov  från  pa,enten  och   skickar  det  med  en  remiss  ,ll  Klinisk  mikrobiologi  vid   Labmedicin  Skåne.     •  Provet  odlas  på  odlingsplaKor  för  aK  iden,fiera  växt  av   b

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/05/Resistensbest%C3%A4mning-av-bakterier.pdf - 2026-07-03

Så  fungerar  an+bio+ka   och  an+bio+karesistens   Text:  Eva  Bartonek  Roxå;  Foto:  Roger  Lundholm;  Illustra+on  Carin  Carlsson/Ritbolaget   An+bio+ka  verkar  genom  aE  angripa  strukturer  och  funk+oner  hos   bakteriecellen  vilka  saknas  eller  fungerar  annorlunda  i  den   mänskliga  cellen.  De  vanligaste  angreppsmålen  är   bakteriecellväggen  eller  bakteriecellens  proteinfab

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/05/S%C3%A5-fungerar-antibiotika-och-antibiotikaresistens-kopia.pdf - 2026-07-03

Referenslista  till  Ingemar  Peterssons  föredrag  ”Reumatiska  sjukdomar    –  vem   drabbas  och  hur?”  på  Forskningens  dag  2013.     Leden  I,  Svensson  B,  Harding  B,  Nuorala  E,  Liden  K,  Gotherstrom  A.  Paleopathology  can   be  beneficial  for  current  rheumatologic  research.  Lakartidningen.  2002   Mar7;99(10):1060.     Kjeken  I,  Ziegler  C,  Skrolsvik  J,  Bagge  J,  Smeds

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/11/Forskarreferenser.pdf - 2026-07-03

referenser Anna Nilsdotter Referenser  till  Anna  Nilsdotters  föredrag  ”När  är  det  dags  för  protes?”  på   Forskningens  dag  2013.     Svenska  höftprotesregistret,  www.shpr.se     Nationella  knäartroplastikregistret,  www.knee.nko.se     Nilsdotter  AK,  Toksvig-­‐Larsen  S,  Roos  EM  (2009).  Knee  Arthroplasty;  are  patients   expectations  fulfilled?  A  prospective  study  of  pa

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/11/Referenser-Anna-Nilsdotter.pdf - 2026-07-03

Selected Referenser Englund Referenser  till  Martin  Englunds  föredrag  ”Meniskskada,  ont  i  knät  och  artros  –  hur   hänger  det  ihop?”  på  Forskningens  dag  2013.   Englund  M,   Lohmander   LS.  Risk   factors   for   symptomatic   knee   osteoarthritis   fifteen   to   twenty-­‐two  years  after  meniscectomy.  Arthritis  &  Rheumatism  2004;50:2811-­‐19.   Englund  M,   Niu   J,   G

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/11/Referenser-Martin-Englund.pdf - 2026-07-03

PowerPoint-presentation KEDJAN SOM RÄDDAR LIV! Den optimala behandlingen av hjärtstopp är baserad på en kedja av händelser, där alla delar är viktiga. Varje sekund räknas! KEDJAN SOM RÄDDAR LIV! Viktiga delar i larmkedjan är: • tidigt larm • tidig hjärt-lungräddning (HLR) • tidig defibrillering (användning av hjärtstartare) • tidig och avancerad vård utanför sjukhus • avancerad vård på sjukhus eft

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/10/Kedjan-som-r%C3%A4ddar-liv1.pdf - 2026-07-03

Så funkar det Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket om vår hälsa. VAD SÄGER ETT BLODPROV? Det går att få ut mycket information från ett blodprov. Här är några exempel på de vanligaste analyserna: • blodvärdet, Hb (visar om man h

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2016/10/blodet_sa_funkar_det_01.pdf - 2026-07-03

Hjärtinfarkt Om hjärtat, hjärtinfarkt, vård och behandling samt forskning Föreläsningen ”Hjärtinfarkt” arrangeras av verksamhetsenhet (VE) Hjärtmedicin och Sjukhusbiblioteket Patientforum Malmö vid Skånes universitetssjukhus (SUS). 16.00 Om hjärtat – grundinformation Andreas Edsfeldt, ST-läkare, Post doc, VE Hjärtmedicin, SUS. 16.30 Vad händer vid en hjärtinfarkt? Isabel Goncalves, professor, över

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2017/10/hjartinfarkt171012program-1.pdf - 2026-07-03

The Taliban’s Dynamic Efforts to Integrate and Regulate Madrasas And the Motives for Doing So - The Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law Skip to content Search for: Search Button Home About Us Who We Are Our History About Raoul Wallenberg Our Theory of Change Staff Opportunities Annual Reports Whistleblower Our work What we do Multi-Disciplinary Research Higher Education

https://rwi.lu.se/afghan-publ/the-talibans-dynamic-efforts-to-integrate-and-regulate-madrasas-and-the-motives-for-doing-so/ - 2026-07-03

Right to water in Armenia report consultation draft - The Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law Skip to content Search for: Search Button Home About Us Who We Are Our History About Raoul Wallenberg Our Theory of Change Staff Opportunities Annual Reports Whistleblower Our work What we do Multi-Disciplinary Research Higher Education Strategic Advice and Analysis Outreach Ev

https://rwi.lu.se/download/right-to-water-in-armenia-report-consultation-draft/ - 2026-07-03