Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter,

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2026-05-25

Grattis alla urbana trädgårdsägare! Era trädgårdar bidrar både till städernas biologiska mångfald samt gör att ni mår bra i kropp och själ. Det är dock förutsatt att trädgården inte är för liten eller bara består av en stor ödslig gräsmatta. Nu slår forskaren Helena Hanson ett slag för att låta trädgårdarna ta större plats i stadsplaneringen. Gröna ytor, till exempel parker och koloniträdgårdar, h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/urbana-tradgardar-viktiga-den-biologiska-mangfalden-om-de-skots-ratt-och-inte-ar-sma - 2026-05-25

Två klimatforskare vid Lunds universitet, Kimberly Nicholas, som har närvarat som observatör vid två globala klimatmöten, och Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, berättar vad som händer efter lanseringen av den senaste klimatrapporten. Vad ser du som nästa steg efter vad som framkom i IPCC-rapporten? Kimberly: Något som är helt tydligt i rapporten är att människan må

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vad-hander-nu-efter-klimatrapporten-fran-ipcc - 2026-05-25

Lunds universitet erbjuder, tillsammans med personal från CEC, en ny uppdragsutbildning som ska lära yrkesverksamma att upptäcka, spåra och bedöma komplexa miljöföroreningar och miljöbrott. Föroreningar i mark och vatten kan medföra stora risker för människor och miljön. Nu ges miljöinspektörer, handläggare på Länsstyrelsen, konsulter, jurister, poliser och myndighetsutövare möjlighet att lära sig

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-uppdragsutbildning-miljofororeningar-miljobrott - 2026-05-25

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2026-05-25

Primitiva spisar och dieselmotorer producerar sotpartiklar som inte bara är dåliga för vår hälsa utan också verkar negativt på klimatet. Genom att påverka atmosfärens förmåga att bilda molndroppar och ispartiklar kan sotpartiklarna rubba molnens strålningsbalans. Det menar doktoranden John Falk som är aktuell med en avhandling om hur förbränning påverkar molndropps- och ispartikelbildning i atmosf

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ispartiklar-i-moln-kan-paverka-klimatet - 2026-05-25

Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Som en del av Parisavtalet 2015 beslutades att alla nationer ska förnya sina klimatlöften eller nationella klimatplane

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll - 2026-05-25

Brist på livsmiljöer och klimatförändringen - parametrar som forskare vet påverkar antalet pollinatörer. Men hur mycket påverkar de och vad mer bidrar till att bin och humlor blir en allt ovanligare syn i landskapet? Det har Maria Blasi i Romero försökt ta reda på i sin avhandling som presenteras den 26:e november. Ett säkert vårtecken är de smörgula rapsfält som varje vår breder ut sig som ett tä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/modellering-humlornas-overlevnad - 2026-05-25

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar riske

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2026-05-25

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2026-05-25

Att odla ekologiskt i stället för konventionellt kan gynna den biologiska mångfalden, men spelar det någon roll var (på vilken plats) man odlar ekologiskt? Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet och SLU är svaret på frågan ja. Studien visar nämligen att ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarter till en lägre k

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljonyttan-av-ekologisk-odling-beror-pa-det-omgivande-landskapet - 2026-05-25

Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige.  På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2026-05-25

Vetenskapliga råd till beslutsfattare kräver transparenta vetenskapliga bedömningar i vilka kommunikation av osäkerhet är viktigt för att undvika att slutsatser över- eller underskattas. I sin avhandling Robust analysis of uncertainty in scientific assessments har doktoranden Ivette Raices Cruz, som nyligen disputerade vid Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC), undersökt metoder för att fas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/viktigt-att-beskriva-vetenskaplig-osakerhet - 2026-05-25

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Håll utkik efter humledrottningar när du till exempel är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-igen-hitta-varens-forsta-humla - 2026-05-25

På måndagen släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten understryker forsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2026-05-25

Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) är en av 24 europeiska forskningsinstitut och organisationer som medverkar i det EU-finansierade projektet Safeguard, där världsledande forskare och experter samlats för att vända förlusten av vilda pollinatörer i Europa. Satsningen är unik då den tar ett tvärvetenskapligt helhetsgrepp både om problematiken och lösningarna. Förluster av vilda pollinatör

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-medverkar-i-omfattande-forskningsprojekt-att-skydda-vilda-pollinatorer - 2026-05-25

Mistra har beviljat en finansiering om 50 miljoner kronor under fyra år till forskningsprogrammet BIOPATH (”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity”), med Lunds universitet som programvärd. Från CEC deltar forskarna Henrik Smith, Johanna Alkan Olsson, Ullrika Sahlin och William Sidemo Holm. BIOPATH kommer tillsammans med sina partners att kart

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2026-05-25

I samband med en ny rapport kring åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna ser forskare vid Lunds universitet vissa hoppfulla tecken. Bland annat tror Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, att det finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för industrier som stål, cement och kemi – där utsläppen av koldioxid idag är stora. För att nå klimatmålen måste utsläppen

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/infor-fns-klimatrapport-4-april-nu-ar-det-nollutslapp-som-galler - 2026-05-25

Vid doktorspromoveringen 6 maj utsågs Mats Bergquist till jubeldoktor vid Lunds universitet. Bergquist disputerade i statsvetenskap 1970 på en doktorsavhandling om den svenska EEC-debatten i början av 1960-talet. Bergquists yrkeskarriär har varit inom utrikesförvaltningen, där han bland annat varit Sveriges ambassadör i London, Tel Aviv och Helsingfors. Han har alltid hållit god kontakt med instit

https://www.svet.lu.se/artikel/statsvetenskapliga-institutionens-ambassador-firas-som-jubeldoktor - 2026-05-25

Niklas Altermark och Magnus Dahlstedt är redaktörer för ny antologi där ledande välfärdsforskare diskuterar Sveriges systemskifte och vägar framåt. Det välfärdssamhälle som skapades i Sverige under 1900-talet har under tre decennier omvandlats i snabb takt. Urholkade socialförsäkringssystem, långtgående marknadslösningar inom välfärdens kärnområden och individualisering av sociala problem har vari

https://www.svet.lu.se/artikel/bortom-systemskiftet-mot-en-ny-gemenskap - 2026-05-25