Sökresultat

Tidskriften Global Intellectual History har nyligen publicerat ett forum om Jens Bartelsons senaste bok Becoming International (Cambridge University Press, 2023). Forumet har redigerats av Kimberly Hutchings och Jaakko Heiskanen, och innehåller bidrag från Quentin Bruneau, Regan Burles, Or Rosenboim, and Ayşe Zarakol. Nedan finner ni introduktionen:https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/2380

https://www.svet.lu.se/artikel/forum-om-jens-bartelsons-bok-becoming-international-i-global-intellectual-history - 2026-05-03

Denna antologi undersöker kritiskt kvinnors kunskap om krig och utforskar kvinnors epistemiska handlingsförmåga. Kvinnor påverkas djupt av krig, deltar i krig och motsätter sig krig. Samtidigt tenderar kunskapsproduktionen att ignorera och marginalisera kvinnors erfarenheter och könade sätt att förstå krig. Från Colombia till Israel och Palestina, Liberia, Mali, Myanmar, Nepal, Nordamerika, norra

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-av-annika-bjorkdahl-och-johanna-mannergren-production-gendered-knowledge-war-women-and - 2026-05-03

I den här boken undersöks hur kvinnor i samhällen som plågas av etnonationella konflikter kan bidra till att skapa fred och jämställdhet, även på platser där djupa motsättningar har funnits i generationer. Boken använder sig av en metod som kallas transversal politik för att analysera hur kvinnor från olika grupper i Nordirland arbetar tillsammans över en etnisk-nationell klyfta för att bygga koal

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-av-linda-eitrem-holmgren-om-jamstallt-politiskt-medborgarskap-och-fredsbyggande-i-nordirland - 2026-05-03

Boken "The Republic of Turkey and its Unresolved Issues: 100 Years and Beyond" utforskar Turkiets olösta frågor som har kvarstått under de senaste 101 åren. Den använder ett tvärvetenskapligt perspektiv för att undersöka de utmaningar landet står inför och för att kritiskt analysera de bredare historiska, politiska, ekonomiska, sociala och psykologiska dimensioner som sammanfaller med dessa utmani

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-open-access-bok-om-republiken-turkiet-och-dess-olosta-problem - 2026-05-03

Representation handlar inte bara om vem som blir vald. Det handlar också om vem som får tillgång till beslutsfattare. Orly Siow, Ashlee Christoffersen och Ceri Fowler har genomfört forskning om kontakten mellan regeringsministrar och ideella organisationer. Forskningen visar på tydliga ojämlikheter i vem som får tillgång till politiska beslutsfattare. Resultaten visar på stora skillnader i vilka s

https://www.svet.lu.se/artikel/vem-lyssnas-det-pa-intersektionalitet-ngoer-och-politiskt-tilltrade-till-beslutsfattare - 2026-05-03

Esther Calvo har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln "Old Foe, New Friend? Rhetorical responses of mainstream parties towards a radical right party". Gratulerar doktor Calvo! SammanfattningMed sina markanta valframgångar befäster högerradikala (populistiska) partier (RRP) sin närvaro i många västerländska demokratier. Det är väldokumenterat att etablerade partier ändrar sina politisk

https://www.svet.lu.se/artikel/esther-calvo-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2026-05-03

Karin Aggestam har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2025 om Israel, Palestina och den rättvisa freden. Ett boksläpp skedde på Kulturhuset i Stockholm den 26 april under Kulturnatten: "Studio Rättvisa - naturen, censuren och straffet"Läs mer här: https://view.publitas.com/riksbankens-jubileumsfond/rj2025_rattvisa_aggestam_978-91-7655-012-0/page/1RJ:s årsbok: https://www.rj.se/samverk

https://www.svet.lu.se/artikel/karin-aggestam-om-israel-palestina-och-den-rattvisa-freden - 2026-05-03

Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den politiska a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2026-05-03

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2026-05-03

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2026-05-03

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2026-05-03

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2026-05-03

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2026-05-03

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2026-05-03

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2026-05-03

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2026-05-03

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2026-05-03

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2026-05-03

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2026-05-03

Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas. En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH. Tillsammans me

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2026-05-03