Sökresultat

Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap, hedras med Lunds universitets silvermedalj för sitt arbete med klimatforskning och sitt engagemang i internationella klimatfrågor. Även professor Cecilia Jarlskog, Lunds universitet, belönas för sina banbrytande insatser inom teoretisk partikelfysik. Motiveringen bakom priset är forskarnas bidrag till vetenskapl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/professor-markku-rummukainen-cec-tilldelas-lunds-universitets-silvermedalj - 2025-12-28

För att restaurera tidigare artrika gräsmarker krävs rätt sorts fröer i rätt miljö. Men hur vet vi vilka rätt sorts fröer är, hur lokala behöver de vara, och vilka risker finns om de kommer från en plats långt borta? Dessa frågor och många fler diskuterades på ett LU Land-seminarium om lokala frökällor tidigare i höst. Här finner du en sammanfattning och en inspelning av detta seminarium. Stefan A

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/restaurering-av-grasmarker-hur-lokala-maste-frona-vara - 2025-12-28

Under 2025 har det getts ut flera böcker med miljö-, klimat- eller hållbarhetsfokus där forskare från Lunds universitet är författare, medförfattare eller redaktörer, och de flesta är också medlemmar i någon av CEC:s nätverksorganisationer. Här tipsar vi om dessa böcker - i en variation från populärvetenskap till facklitteratur. Samtliga böcker är på engelska. Vi hoppas att du hittar någon som du

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/boktips-med-miljo-och-klimattema - 2025-12-28

Kan spel fungera som en metod för att sprida kunskap och inspirera till handling? Om man frågar Karl Sterner Isaksson och Jagdeep Singh så är svaret på detta ett självklart ja! De är båda aktuella mer varsitt spel om biologisk mångfald respektive matsvinn, och de ser spel som ett sätt att förvandla komplexa miljöutmaningar till något begripligt, engagerande – och roligt! ArtkollKarl Sterner Isakss

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spela-forandring-mer-biologisk-mangfald-och-mindre-matsvinn-pa-spelbordet - 2025-12-28

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2025-12-28

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande-0 - 2025-12-28

Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. ”Vi har tidigare funnit att proteinet mTOR har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mTOR kan förklara i pr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-kan-forklara-uppkomsten-av-typ-2-diabetes - 2025-12-28

Kroppens bruna fettceller har en nyckelroll i utvecklandet av fetma och diabetes. Forskare har nu upptäckt att vi människor har två sorters bruna fettceller – inte en som tidigare antagits. Rönen, som publiceras i Nature Medicine av forskare vid Sahlgrenska akademin, öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de bruna fettcellernas förmåga att förbruka kalorier.Forskare vill kunna återaktivera br

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brun-fettcell-oppnar-framtida-behandling-av-fetma - 2025-12-28

Nytt år och nya löften. Januari är den månad då flest gymkort säljs och många önskar sig en nystart och ett mer aktivt liv. För att löftet ska hålla i sig är det inte bara beach 2019 som gäller, utan det är viktigt att hitta en träningsform som är rolig och som man vill fortsätta med. Men vilken träning är bäst? Och kan man bromsa åldrandet genom att träna? Vi vet alla att träning ger positiva eff

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/basta-traningen-ar-den-som-blir-av - 2025-12-28

Första januari 2019 stod i Sverige 666 personer i kö för att få en ny njure, många av dem var diabetiker. En del hinner bli mycket sjuka, några hinner dö, innan det finns en lämplig njure att transplantera. Trots en ökning av antalet donatorer de senaste åren är organbristen konstant och värre än i många andra länder. Följderna av bristen blir än mer beklämmande när finska forskare nu visar att de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurtransplantation-battre-dialys - 2025-12-28

Artificiell intelligens, AI, har nu ihop med konventionella statistiska metoder använts i en studie av riskfaktorer vid diabetes typ 1. Syftet har varit att identifiera vad som tydligast indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. – Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ai-studie-av-riskfaktorer-vid-diabetes-typ-1 - 2025-12-28

Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys (peritonealdialys) - där bukhinnan används för att rena blodet - och som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hjälp av maskiner. Nu arbetar forskare vid Lunds universitet och Skånes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lundaforskare-vill-ta-fram-effektivare-dialysbehandling - 2025-12-28

Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Varje cell i kroppen uppvisar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjarnceller-som-styr-rytmer-i-aptiten-identifierade - 2025-12-28

I sin forskning på zebrafiskar strävar Olov Andersson, Karolinska Institutet, efter att skapa insulinproducerande celler och nya behandlingsmetoder vid diabetes. För det har han utsetts till mottagare av Leif C. Groop award for outstanding research som delas ut av Lunds universitets Diabetescentrum och sponsras av Novo Nordisk Sverige. - Det är verkligen roligt att få sådan uppskattning för vår fo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-pa-zebrafiskar-som-kan-leda-till-nya-diabetesbehandlingar-prisas - 2025-12-28

Uppmaningen kommer från forskare i Australien som har gjort precis det i Western Australia, en delstat med drygt två och en halv miljon invånare. Alla skulle tjäna på en allmän MODY-screening. Samhället skulle spara pengar och för den enskilde individen, som får en korrekt diagnos, slipper insulinbehandling och klarar sig med tabletter eller ingen behandling alls, är fördelarna självklart mycket s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/testa-alla-nya-diabetesbarn-mody-diabetes - 2025-12-28

Till och med Albert Einstein kanske kan ha fel. Till exempel när han hävdade att det är galenskap att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Einstein var verksam under första halvan av 1900-talet. Och nu drygt ett halvsekel senare sliter forskare över hela världen sitt hår därför att det så ofta inte går att upprepa varken egna eller andras experiment. Reproducerbarheten är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-att-reproducera-resultat-av-genomforda-experiment - 2025-12-28

Risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos personer med typ 2-diabetes minskar om de faktiskt tar de kolesterolsänkande läkemedel som ordinerats. Forskning visar dock att riskerna dämpas även om de inte tar full dos. – Resultaten är viktiga och användbara för såväl patient som vårdgivare, för att försöka motivera patienten att följa den rekommenderade behandlingen även om hen glömmer bort att ta sin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-mindre-dos-kolesterolsankande-skyddar-vid-typ-2-diabetes - 2025-12-28

Den senaste forskningen tyder på att stress och blodsocker samverkar på ett sätt som vi tidigare inte anat. En forskningsstudie som leds från Lunds Universitets Diabetescentrum i Malmö kommer att undersöka hur naturliga variationer i stressnivån påverkar blodsockret, både hos personer med och utan typ 2-diabetes. Deltagarna i studien kommer också få tillgång till ett forskningsbaserat Internetverk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/studie-om-stress-och-typ-2-diabetes - 2025-12-28

Redan i sexårsåldern drabbas barn med övervikt och fetma av nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Om barnen inte får hjälp innebär det en kraftigt ökad risk att senare i livet utveckla diabetes typ 2 och andra hjärt-kärlsjukdomar. – Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn såg vi att några av dem uppfyllde a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nedsatt-insulinkanslighet-vanligt-bland-forskolebarn-med-overvikt - 2025-12-28

Nu kan du se föreläsningarna från Världsdiabetesdagen i Malmö i efterhand!   Världsdiabetesdagen i Skåne Världsdiabetesdagen i Skåne arrangerades av Lunds universitets Diabetescentrum i samarbete med Diabetesföreningarna i Skåne län, Medeon Science Park och Diabetes Samverkan Sverige.Till evenemangets hemsida

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-2018 - 2025-12-28