Sökresultat

Småskaliga kärnkraftverk är under utveckling och kan få en betydande roll för Sveriges framtida energiförsörjning. Fler kärnkraftverk kräver utökad krisberedskap för att hantera kärnkraftsolyckor. Nu utreder forskare vid Lunds universitet förutsättningarna för svensk kärnenergiberedskap. Små modulära kärnreaktorer (SMR) blir en allt mer realistisk del i att göra Sveriges energisystem fossilfritt.

https://www.ch.lu.se/artikel/forskare-undersoker-svensk-krisberedskap-sma-karnkraftverk - 2026-06-27

Socionomstudenterna Sakarias Adlouni och Nils Dahlvig har tagit emot stipendium från Campus Vänner för att kunna utveckla en idé om digitala samtalskort. En uppfinning som de tror att socialarbetare i hela Sverige kommer att ha stor nytta av. Det var efter att ha skrivit sin kandidatuppsats vid Socionomprogrammet på Campus Helsingborg, som Sakarias och Nils kom på sin idé: världens första digitala

https://www.ch.lu.se/artikel/studenter-tar-fram-digitala-losningar-sociala-samtal - 2026-06-27

Naturkunnig är en digital utbildning för alla som vill lära sig mer om Sveriges natur. Här kan du gå kurser i allt från skogsmark till dagfjärilar – helt i din egen takt! Satsningen är ett samarbete mellan bland andra Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Svensk Dagfjärilsövervakning vid Lunds universitet. Vill du lära dig vad fler arter heter som du ser i ditt dagliga liv, vill du bli bättre på a

https://www.luland.lu.se/artikel/naturkunnig-alla-som-vill-lara-kanna-sveriges-natur - 2026-06-27

Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2026-06-27

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-06-27

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan är ett faktum som knappast längre ifrågasätts. Under flera år har ett samband mellan inflammationer i tandköttet (parodontit) och allmänsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, reumatoid artrit, osteoporos, kognitiv nedsättning, obstruktiv lungsjukdom och vi

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/munhalsans-betydelse-allman-halsa - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Professor Sölve Elmståhl ligger bakom en ny studie som undersöker livstillfredsställelsen i den allmänna äldre populationen och hur normativa data kan användas ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat från studien visar att män i åldern 60–93 år har högre livstillfredsställelse än kvinnor men att livstillfredsställelsen

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hur-ser-livstillfredsstallelsen-ut-svenskar-i-aldern-60-93 - 2026-06-27

Rocío Paz Gonzalez har undersökt sambandet mellan trasiga menisker och artros. Under tre månaders tid har Rocío Paz Gonzalez med hjälp av bidrag från UDC-Inditex befunnit sig vid Lunds universitet på Biomedicinskt centrum (BMC) för att undersöka menisker. Under sin tid i Lund har hon lärt sig nya teknologier för att studera proteiner och arbetat med tekniker för att identifiera biomarkörer i menis

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/reportage-forskarstuderande-fran-spanien-tittar-pa-menisker-i-lund - 2026-06-27

Att söka hjälp för psykisk ohälsa kan vara svårt nog. En ny studie som Emmy Nilsson skrivit visar att många patienter upplever ett glapp mellan sina behov av stöd och den vård de faktiskt får. Att söka hjälp för psykisk ohälsa är sällan enkelt. En ny svensk studie av doktorand Emmy Nilsson visar nu att många patienter som vänder sig till primärvården känner sig ensamma, osäkra och ibland missförst

https://www.cepi.lu.se/artikel/en-onskan-att-bli-omfamnad-ny-studie-belyser-hur-personer-med-psykisk-ohalsa-upplever-motet-med - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Katarina Grim från CEPI har de senaste åren forskat om Delat Beslutsfattande inom psykiatrin. Ett digitalt beslutsstöd hjälper personal att jobba mer jämlikt med brukaren, men framförallt ger processen ökat inflytande och delaktighet. Med avhandlingen Legitimizing the knowledge of mental health services users in sha

https://www.cepi.lu.se/artikel/jamlika-moten-battre-psykiatri - 2026-06-27

Lunds universitet satsar ytterligare miljoner på Centrum för beredskap och resiliens (LUPREP). Pengarna går till forskarskolan som får åtta nya tjänster. Målet är att bli Sveriges ledande nav för forskning, utbildning och samverkan kring samhällets beredskap och motståndskraft. Som ett svar på ökande samhällshot – från klimatförändringar till säkerhetspolitiska förändringar som kräver nya sätt att

https://www.luprep.lu.se/artikel/lunds-universitet-satsar-nya-miljoner-pa-framtidens-totalforsvar - 2026-06-27

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-06-27

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-06-27

Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-06-27

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-06-27

Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-06-27

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Föräldrar till små barn med typ 1 diabetes har testat att ge en sockerspray till barnen när de får insulinkänningar. Tekniken har sedan jämförts mot att ge glukostabletter, frukt, juice eller andra sötsaker. Blodsockerfall hos små barn med typ 1 diabetes kan vara svåra att hantera för föräldrarna. Dels är det svårt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sockerpuffar-motar-blodsockerfallen - 2026-06-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En nyupptäckt receptor för östrogen i de insulinproducerande cellerna kan öppna vägen för en skräddarsydd diabetesbehandling för kvinnor. De läkemedel som finns idag för typ 2 diabetes är ofta testade enbart på män. Fyndet av denna nya receptor kan förklara varför typ 2 diabetes är mindre vanligt bland kvinnor än bl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-hormon-skyddar-mot-diabetes - 2026-06-27